Research

This project investigates speech and language as early markers of cognitive decline by integrating linguistic analysis with neuropsychological tests and biomarkers. Using large-scale, clinically validated datasets and state-of-the-art AI methods, it aims to identify, combine, and track linguistic, cognitive, and behavioral indicators to improve early diagnosis, monitoring, and prognosis of dementia.

Historisk levnadsstandard är ett centralt forskningsfält inom ämnet ekonomisk historia. I detta forskningsfält har förslavade individer ofta osynliggjorts på grund av att de saknas i de källor som vanligen används. Detta projekt ska studera hur förslavade människor i 1800-talets USA beskrev sin levnadsstandard, baserat på en stor mängd ”slavnarrativ” – självbiografiska texter av, eller intervjuer med, före detta förslavade människor. Tidigare forskning uppskattar att det finns cirka 5 000 sådana berättelser från USA i olika arkivsamlingar. Berättelserna kommer att samlas i en annoterad textkorpus. Den annoterade textkorpusen kommer så småningom att göras fritt tillgänglig för vidare forskning, för att kunna användas för såväl historisk som språkvetenskaplig eller annan forskning. När korpusen har tagit form, kommer vi att studera hur dessa individer beskrev både sin materiella levnadsstandard (i form av ägande av materiella saker) och sina icke-materiella livsvillkor (med fokus på det trauma som slaveriets våld och tvång innebar). Textanalysen kommer att omfatta både datorstödd analys och forskardriven, korpusbaserad diskursanalys av berättelserna. Detta tillvägagångssätt möjliggör en större helhetsbild av de förslavades många olika röster än vad tidigare (huvudsakligen anekdotisk) forskning på området har kunnat ge. Vi kommer att analysera om dessa två aspekter varierade med avseende på sociala, kulturella och geografiska faktorer, samt om de förändrades över tid – framförallt i och med att individerna befriade sig själva eller blev befriade från slaveriet. Projektet genomförs av Klas Rönnbäck (ekonomisk historia), Irene Elmerot (korpuslingvistisk diskursanalys) och Leif-Jöran Olsson (språkteknologi), i samarbete med Morgan State University i USA och en bred internationell referensgrupp med framstående forskare från olika forskningsämnen.

HUMINFRA  är en ny distribuerad, nationell infrastruktur för forskning inom humaniora, konst och samhällsvetenskap.

Increased social stratification is associated with societal problems, most clearly in the Global South. Research on the origins of high social stratification has therefore grown, but empirical and methodological challenges complicate the work. Our project aims to investigate the origins of the high social stratification in Argentina (1850–1900), once a wealthy country but now afflicted by crises and inequality – commonly referred to as the “Argentine paradox.” We plan to use advanced OCR technology to digitize a rich body of source material at the individual level. By examining measures of occupational structure, literacy, and social mobility, we will provide new insights into the historical origins of the “Argentine paradox.”

Accessibility of research data is critical for advances in many research fields, but textual data often cannot be shared due to the presence of personal and sensitive information, e.g names, political opinions. GDPR suggests pseudonymization as a solution, but we need to learn more about it before adopting it for manipulation of research data.

Inom ramarna för projektet förvaltas och vidareutvecklas Svenska Akademiens lexikala databas (Salex). Vidare bedrivs arbete med Svenska Akademiens båda samtidsordböcker Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Arbetet sker på uppdrag av och i samarbete med Svenska Akademien.

A joint project between Språkbanken Text, FLoV and CLASP, with the purpose of creating and exploring methods for argumentation technology.

Developing tools for systematic studies of text classification

This program has two main aims, firstly to develop corpus-based methods for detecting semantic change (over time) and variation (across social groups and media). This will create general tools for the study and detection of language change at large-scale and directly benefit historical linguistics and lexicography. Secondly, we will collaborate with researchers from social sciences, gender studies, and literature to answer their research questions. We will develop tools, evaluation data, and research methodology for their specific needs.

CompSLA (Computational Second Language Acquisition) is a cooperation whose primary aim is to encourage the development of datasets and tools related to L2 (second language) learning for lower-resourced languages.