BibTeX

@inProceedings{kokkinakis-etal-2018-textforskning-265113,
	title        = {Kan textforskning bidra till tidigare och säkrare demensdiagnostik?},
	abstract     = {Tidigare forskning har visat att subtila språkstörningar kan finnas vid de tidigaste förstadierna till demens, flera år innan en klinisk diagnos kan ställas. Inom ramen för projektet ”Språkliga och extra-lingvistiska parametrar för tidig upptäckt av kognitiv svikt” (finansierat av Riksbankens Jubileumsutlysning, 2016-19) undersöker vi med hjälp av språkteknologi och språkanalysstudier hur dessa språkstörningar yttrar sig. Kan språkteknologi användas för att upptäcka dessa tidiga språkrelaterade symtom och därmed bidra med nyanserad, komplementär och användbar kunskap? Kan användning av språkteknologi särskilja personer med de allra tidigaste kognitiva avvikelserna från personer med mer godartad, åldersrelaterad kognitiv svikt? Vilka språkliga förmågor drabbas? Hur yttrar sig dessa förändringar och vilka slags empiriska material finns att tillgå? Dessa är några av de frågor vi söker svar på. Vi gör inspelningar som vi analyserar för att kunna ta fram ny kunskap om subtila språkliga kännetecken som kan föregå demensutveckling. Denna kunskap kan användas för att eventuellt kunna förutsäga vilka individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla demens, och kan vara användbar som komplementerande beslutsunderlag till domänexperter. Vi utvinner, analyserar och undersöker om det finns samband mellan olika språkrelaterade parametrar från spontan talinteraktion, transkriptioner men även ögonrörelser och neuropsykologiska tester från personer med subjektiv eller lindrig kognitiv nedsättning och friska kontrollpersoner. Många gånger är det svårt att avgöra huruvida lindriga kognitiva symtom är en del av det normala åldrandet eller början på en neurodegenerativ process. Vi förväntar oss inte heller att varje enskild person med kognitiv nedsättning kommer att uttrycka sig eller läsa på samma sätt utan snarare att dessa personer tidigt i sjukdomsförloppet kommer att börja uppvisa olika slags avvikande läsmönster, eller göra fonologiska, lexikala, syntaktiska eller semantiska fel. I studien utvecklar vi verktyg för att automatiskt hitta dessa avvikelser, och målet är att detta sedan ska kunna användas som komplement till tidig diagnostik samt som prognostiskt eller screeningverktyg. Deltagarna i vår studie har rekryterats från en pågående longitudinell studie, ”Demens i Tidigt Skede”, (eng. ”The Gothenburg MCI study”) på Minnesmottagningen i Göteborg, och vårt projekt har godkänts av den lokala etiknämnden. Alla deltagare i studien (kontrollgruppen [HC], personer med subjektiv kognitiv nedsättning [SCI] och personer med mild kognitiv nedsättning [MCI]) har genomgått baslinjeundersökning och gett informerat skriftligt samtycke (demografisk information finns i tabell 1). Vårt projekt är f.n. pågående och vi kommer presentera resultat baserade på inspelningstillfälle nr ett (aug. 2016-mars 2017). En ny inspelningsomgång, med samma deltagare, började i februari 2018 och förväntas vara avslutat i december 2018. Under presentationen kommer vi ge exempel på olika tal-, text- och ögonrörelseanalyser vi har genomfört och diskutera metodval och resultat baserade på studiens första fas. Vi kommer vidare ge en kort inblick i den nya, pågående inspelningsomgången och de nya testmoment vi använder. Vi vill med vårt arbete visa hur språkteknologisk analys kan bidra till att utöka vår kunskap inom området så att den kan vara användbar för tidig diagnostik och optimal omvårdnad. Enligt Socialstyrelsen (2017) finns det i Sverige över 160 000 personer med någon demenssjukdom. Våra resultat kan ha en betydelse för vårdpersonal som snabbare vill diagnostisera och identifiera individer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning innan allvarliga symtom blir påtagliga. Utvecklingsmöjligheterna är många: nya eller förbättrade kognitiva screeningtester som skulle kunna användas inom primär- och specialistvården, samt utveckling och tillämpning av insatser som kan påverka beteendemönster och träna upp individens kommunikativa förmåga, kan på sikt leda till positiva konsekvenser som minskade vårdköer samt effektivare behandling avseende kostnader och behandlingsutfall.},
	booktitle    = {Forum för textforskning 13 , Lund 7 – 8 juni 2018},
	author       = {Kokkinakis, Dimitrios and Lundholm Fors, Kristina and Eckerström, Marie and Themistocleous, Charalambos},
	year         = {2018},
}