BibTeX

@inProceedings{johansson-2017-binds-279769,
	title        = {Vad binds och reagerar I kemi, bryts i fysik och vad är det för korsning man pratar om I biologi? En beskrivning av lexikala utmaningar i naturkunskapsundervisningen i den flerspråkiga grundskolan.
},
	abstract     = {Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från 
Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga 
ämnena i årskurs 7-9. I projektet studeras hur litteracitet i en naturvetenskaplig 
kontext är synlig i klassrummet i två större svenska städer. Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike, 1984). I detta sammanhang betraktas kunskap om ordens betydelse i ämnesundervisningen som en del av litteracitetsbegreppet. Följande frågeställningar med fokus på ordförråd fokuseras i detta bidrag: hur syns medvetenheten om språkets betydelse för inlärning i undervisningen? Vilken kunskap tror lärare att elever har? Vilken kunskap har de?
Ett empiriskt underlag för bedömning av 170 elevers kunskap om 90 ord har skapats 
under två år då elevernas kunskaper om vokabulären i biologi, fysik och kemi undersöktes. Mer specifikt testades receptiv kunskap om ämnesneutrala skolrelaterade och ämnesrelaterade mångtydiga ord i en naturvetenskaplig kontext. Information om 
elevernas bakgrund var modersmål, modersmålsundervisning och antal år av undervisning i svenska.
Resultat i projektet visar att det finns mycket stora skillnader i resultat som kan 
kopplas till språklig bakgrund och antal år av undervisning i svenska. Ett annat resultat som också kan återföras till undervisande lärare är mer specifikt vilka ord som är speciellt ut manande för elever genom systematisk utprövning av ord med hjälp av kategorisering enligt en ordtypsmodell av ämnesrelaterade och ämnesneutrala ord (Kanebrant et al.). 
Exempel på svåra ämnesneutrala skolrelaterade ord är:
bestå av, bidra till, egenskaper, ge upphov till, orsakas av och åtgärder. Exempel på svåra ämnesrelaterade mångtydiga ord var: bestående, bindas, bryter, driva, framkalla och gren. I bidraget redogörs för urvalet av testord i kontext samt hur vissa ord byter betydelse mellan ämnen eller har flera betydelser inom ett ämne.
},
	booktitle    = {Varför svenska? Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017 },
	author       = {Johansson, Sofie},
	year         = {2017},
}

@inProceedings{johansson-olander-2017-bedomning-279764,
	title        = {Bedömning av en- och flerspråkiga elevers ordförståelse i naturvetenskapliga ämnen.},
	abstract     = {Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. En av de utmaningar som lärare ställs inför är att använda ett språkbruk som stöttar elevernas lärande. Beroende på vilken utvecklings- och kunskapsnivå eleverna befinner sig på både språkligt och innehållsmässigt så krävs att undervisningen anpassas för att vara effektiv, jmf. ”zone of proximal development” (ZPD), Vygotsky (1978). 

I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000 till 2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). För att vara framgångsrik i sitt läsande behöver elever förstå samanhang vilket bland annat bygger på kunskap om orden i texterna. 
Syftet med SALT-projektet är dels att bedöma elevers kunskaper om skolrelaterade och ämnesrelaterade mångtydiga ord, dels att informera lärare om empiriskt belagda språkliga utmaningar i det naturvetenskapliga språket samt hur undervisningen kan anpassas efter individuella skillnader. Lärarna utveckling över tid analyseras genom en utvecklingsmodell av Clarke & Hollingsworth (2002).

Forskningsfrågor som behandlas i detta paper är; vilka ord utgör utmaningar för eleven och huruvida det finns något samband mellan bakgrundsfaktorer och ordkunskap. Bakgrundsfaktorer som studeras är; modersmål, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, födelseland och startålder. 

Under ett år har fem ordtester i biologi, kemi och fysik utförts i två större städer i Sverige på elever i årskurs 7 och 8 med svenska som första eller andraspråk. Vi kommer att redovisa starka samband som har identifierats mellan resultat och elever som är födda utomlands och mellan resultat och elever som inte är födda i Sverige. Strategier, tillvägagångssätt och metoder i samband med testens konstruktion enligt en ordtypsmodell där ord klassificeras efter frekvens och spridning i läromedel från högstadiet i naturvetenskapliga ämnen (Kanebrant et al., 2015) kommer också att beskrivas.},
	booktitle    = {Paper presenterat på 13:e konferensen om Nordens språk som andraspråk, NordAnd, Vaasa, 7-9 June, 2017},
	author       = {Johansson, Sofie and Olander, Clas},
	year         = {2017},
}

@inProceedings{johansson-2017-vilka-279774,
	title        = {Vilka ord förstår en- och flerspråkiga högstadieelever i naturvetenskapliga ämnen? },
	booktitle    = {Populärvetenskaplig presentation på Bokmässan i Göteborg 2017.},
	author       = {Johansson, Sofie},
	year         = {2017},
}

@article{johansson-etal-2017-bilingual-262222,
	title        = {A Bilingual Academic Word List: The Merging of a Norwegian and a Swedish List},
	journal      = {Oslo Studies in Language},
	author       = {Johansson, Sofie and Hagen, Kristin and Bondi Johannessen, Janne},
	year         = {2017},
	volume       = {9},
	number       = {3},
	pages        = {147--168},
}

@edited_book{vatvedtfjeld-etal-2017-academic-261891,
	title        = {Academic Language in a Nordic Setting - Linguistic and Educational Perspectives},
	abstract     = {In 2013, a Scandinavian research network, “Language Use in Nordic Academic Settings” (LUNAS) was formed. The network, which was funded by Nordplus, unites researchers from Denmark, Norway and Sweden working in the fields of lexicography, computational linguistics, second language acquisition, and di-dactics in second language teaching. The main purpose of the network has been to share information and experiences on academic language use in the Scandi-navian countries in educational settings and in research, but of equal im-portance is to identify common issues and interests within the field and to ben-efit from joint efforts in language resource development and research. In May 2016, the LUNAS network organized a large international conference at the University of Copenhagen on academic language use and academic literacies from a multilingual perspective in Nordic educational contexts. The articles presented in this volume show some of the results of the cooperation within the LUNAS network since 2013, but also present research from invited guests and other researchers interested in these topics. },
	editor       = {Vatvedt Fjeld, Ruth and Hagen, Kristin  and Henriksen, Birgit  and Johansson, Sofie and Olsson, Sussi and Prentice, Julia},
	year         = {2017},
	publisher    = {University of Oslo},
	address      = {Oslo},
	ISBN         = {1890-9639},
}