Språkbanken Text är en avdelning inom Språkbanken.
BibTeX
– Kopierat!
– Kunde inte kopiera!
@inProceedings{landqvist-holmer-2024-finlandismer-342756,
title = {Finlandismer i SAOL 14: markeringssätt och informationstyper},
abstract = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den inofficiella normen för stavning och böjning av orden som ingår i aktuell upplaga av SAOL (Borin & Holmer 2024:42). Den första upplagan publicerades 1874, den fjortonde och senaste upplagan, SAOL14, utgavs 2015 och SAOL15 är planerad att utkomma 2025 (Holmer et al. 2024:68). Alltsedan SAOL11 (1986) ingår det i ordlistan ett antal uppslagsord och ordbetydelser vilka enbart eller främst används i finlandssvenskan och ofta kallas ”finlandismer” (af Hällström-Reijonen 2015:104–111; se t.ex. af Hällström-Reijonen 2015:99–100 om begreppen ’finlandssvenska’ och ’finlandism’). Antalet finlandismer i SAOL14 uppges vara mellan 240 och 260 (SAOL14:XVII; af Hällström-Reijonen 2015:105). Vägledande för urvalet har varit frekvens och aktualitet, geografisk spridning i svensktalande områden i Finland samt acceptabilitet. Den sistnämnda principen innebär att ”man inte ska ta med sådana finlandismer i SAOL som språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken avråder från i andra sammanhang […]” (af Hällström-Reijonen 2015:108–109). Urvalet av finlandismer i SAOL14 har alltså gjorts efter angivna principer. Men hur får användare av SAOL14 veta
(1) vilka uppslagsord och ordbetydelser som bedöms vara finlandismer?
(2) varför orden och betydelserna klassificeras som finlandismer?
För att besvara den första forskningsfrågan görs sökningar i Svenska Akademiens lexikala databas (Salex), som utvecklas inom Språkbanken Text, och olika sätt att markera ”finlandism-status” kartläggs (se Holmer et al. 2024:69 om Salex; jfr Svensén 2004:374–397 om markeringssystem i ordböcker). Utgångspunkten för att besvara den andra forskningsfrågan är Bo Svenséns kategorisering av informationstyper som kan användas i ordböcker (Svensén 2004:9–12). Med hänsyn till informationstyper som faktiskt används i SAOL14 kan ”finlandism-status” i ordlistan, i alla fall potentiellt, avse fyra huvudkategorier:
(a) formell information (stavning, uttal, morfologi, då både ordböjning och ordbildning),
(b) syntagmatisk information (ordklasstillhörighet, konstruktionssätt, kollokationer, idiom),
(c) semantisk information (betydelse) och/eller
(d) pragmatisk information (förekomst, bruklighet).
Referenser
Borin, L. & Holmer, L. (2024). Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 41–50. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
Holmer, L., Lillieström, A., Sköldberg, E. & Uppström, J. (2024). SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 68–75. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
af Hällström-Reijonen, C. (2015). Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker. LexicoNordica 22, s. 99–115. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/index.php/lexn/issue/archive
SAOL14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14 uppl. Stockholm: Norstedts i distribution. Tillgänglig: https://www.gu.se/svenska-spraket/saol-svenska-akademiens-ordlista
Svensén, B. (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 omarbetade och utökade uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
},
booktitle = {Svenskan i Finland 21},
author = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
year = {2024},
}
@article{landqvist-rogstrom-2024-genreutveckling-341609,
title = {Genreutveckling i vetenskaplig prosa. Clas Bjerkanders entomologiska rön i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar 1775–1795},
abstract = {The purpose of this article is to analyze the early (natural) scientific genre development in Sweden during the 18thcentury, focusing on the Royal Swedish Academy of Sciences, and its Transactions, as a discursive community. The Transactions are considered an early example of what we now refer to as sakprosa but have never been thoroughly analyzed regarding its genre specific characteristics. Bjerkander’s 26 findings on entomology are chosen as material for this study, grounded in genre analysis (Swales 1990, 2004; Bhatia 2004). The results reveal that Bjerkander’s entomological findings evolve into three subgenres. From a genre development perspective, Bjerkander’s texts primarily reflect an establishing stage (Gunnarsson 2011), but they anticipate a specialized stage in three instances: Bjerkander’s use of the so-called CARS model, his methodological awareness, and his use of references to previous research.},
journal = {Folkmålsstudier},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena},
year = {2024},
volume = {62},
pages = {89–125},
}
@misc{holmer-etal-2023-nordiska-334604,
title = {Nordiska studier i lexikografi 16. Rapport från 16:e konferensen om lexikografi i Norden, Lund 27-29 april 2022.},
abstract = {Nordiska studier i lexikografi 16 rapporterar från den 16:e konferensen i lexikografi, som genomfördes i Lund 27–29 april 2022. Volymen innehåller 30 bidrag som bygger på inlägg från konferensen i form av plenarföreläsningar, sektionsföredrag och posterpresentationer.
Artiklarna spänner innehållsligt över ett brett fält, men samtliga anlägger någon form av lexikografiskt perspektiv. Flera av dem anknyter till konferensens tema Lexikografiska
utmaningar. Merparten av bidragen är författade på danska, norska eller svenska, men ett mindre antal är skrivna på engelska.},
author = {Holmer, Louise and Horn, Greta and Landqvist, Hans and Nilsson, Pär and Nordgren, Eva and Sköldberg, Emma},
year = {2023},
address = {Göteborg},
ISBN = {978-91-986791-5-1},
}
@article{landqvist-etal-2024-termer-339976,
title = {Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologisamarbete från 1950-tal till 2020-tal},
abstract = {Den som vill bedriva ett framgångsrikt terminologiarbete måste ha samarbetspartners. År 1981 formulerade Christer Laurén detta faktum som att ”[b]åde ingenjören och språkmannen behövs i fackspråklig språkvård”, medan Henrik Nilsson fyrtio år senare konstaterade att ”[t]erminologer behöver experter för att kunna genomföra ett terminologiarbete av god kvalitet” (Laurén 1981, s. 9; Nilsson 2021, s. 77). Samarbetet kan ske inom ett land eller mellan personer och institutioner i flera länder (Bucher 2016a; Bucher 2017; Nilsson 2021). Den här artikeln handlar om terminologi(sam)arbete i Norden.},
journal = {Sprog i Norden 2024/Språk i Norden 2024. Tema: Nordterm 23 Terminologi i samhällets tjänst (Red. Kirsten Lindø Dolberg-Møller)},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Sjöberg, Sannina},
year = {2024},
pages = {137–152},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2024-"appendicit"-337164,
title = {Hur kan "appendicit", "blodförgiftning" och "hyperaktivitetssyndrom" behandlas? Medicinens fackområde i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
booktitle = {Svenskans beskrivning 38. Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten Örebro 4–6 maj 2022. Del II. Redigerad av Denny Jansson, Ida Melander, Gustav Westberg & Daroon Yassin Falk},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma and Holmer, Louise},
year = {2024},
publisher = {Örebro universitet},
address = {Örebro},
ISBN = {978-91-87789-90-8},
}
@inProceedings{landqvist-2024-forutsattningar-337141,
title = {Förutsättningar, upplägg och utvärderingar. Utmaningar för och möjligheter med två utbildningar i terminologi vid Göteborgs universitet},
booktitle = {Att undervisa i terminologi – utmaningar och möjligheter. Konferens 23–24 maj i Stockholm},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2024},
}
@article{landqvist-skoldberg-2024-interjektioner-336473,
title = {Interjektioner som lexikografisk utmaning. En fallstudie av interjektioner med engelskt ursprung utifrån Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
abstract = {In this article, a qualitative and, to some extent, comparative metalexicographic case study is reported. The study will answer two research questions: (1) How are the interjections "sorry", "shit" and "wow" described in The Contemporary Dictionary of the Swedish Academy (SO) compared to the corresponding dictionary articles in The Danish Dictionary (DDO) and the Norwegian Academy’s Dictionary (NAOB) and how can the SO descriptions be developed?; (2) How can the interjections "yes", "nice/najs" and "woho/wohoo" be analyzed and then described in new dictionary articles in an updated version of SO? The point of departure for answering both RQs is a number of information categories that are common in dictionary articles. Furthermore, the use of the current interjections in contemporary corpora and text collections for Swedish are crucial for the investigation. The results of the study show that interjections as a category implies several challenges for lexicographers regarding information about their spelling, pronunciation, and inflection, meaning, language examples, usage comments as well as information about their establishment, origin, and kinship. Finally, some suggestions are presented for how the description of interjections in the dictionary can be developed.},
journal = {ASLA:s skriftserie/ASLA Studies in Applied Linguistics},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma},
year = {2024},
volume = {31},
pages = {26--55},
}
@article{landqvist-2022-telefoner-316926,
title = {Telefoner, tidpunkter och termometrar – i verkligheten och i språket},
journal = {GU Journalen},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2022},
volume = {2022},
number = {3},
pages = {54--55},
}
@article{landqvist-2024-finlandssvenska-335636,
title = {Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon},
abstract = {Svenskt översättarlexikon innehåller artiklar om sverigesvenska och finlandssvenska översättare. Vilka översättare i lexikonet kan sägas vara finlandssvenskar? Och finns det några finlandssvenska översättare som inte ingår i lexikonet – men som borde göra det?
},
journal = {Språkbruk},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2024},
volume = {2024},
number = {2024-03-07},
}
@article{pilke-etal-2021-organising-305858,
title = {Organising Terminology Work in Sweden from the 1940s onwards – Participatory Expert Roles in Networks},
abstract = {The present study deals with organised terminology work in Sweden from the 1940s to the late 2010s. Using archive material, we describe how practical terminology work was carried out in Sweden during the period 1941–2018/ 2019, when the Swedish Centre for Technical Terminology/the Swedish Centre for Terminology (TNC) was the central actor. Thereafter, we discuss models for building a new infrastructure for terminology work after the clo- sure of the TNC in 2018/2019. This discussion is based on interviews and analyses of articles and current reports. The study shows that multifaceted contacts with experts, academia, industry and society have played an essen- tial role for terminology work in Sweden since the 1930s. In the current situ- ation (2019), the activities are being reorganised and responsibility for terminology work is distributed between several actors. A new main actor is the government agency known as the Institute of Language and Folklore (Isof ). Finally, we discuss future visions for terminology work in Sweden. },
journal = {Terminology as a Societal Resource. Possibilities and Responsibilities in a Changing World. Special Issue of Terminology International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication},
author = {Pilke, Nina and Nissilä, Niina and Landqvist, Hans},
year = {2021},
volume = {27},
number = {1},
pages = {80--109},
}
@misc{pilke-etal-2021-terminology-305859,
title = { Terminology as a Societal Resource. Possibilities and Responsibilities in a Changing World.},
author = {Pilke, Nina and Nissilä, Niina and Landqvist, Hans},
year = {2021},
volume = {27},
number = {1},
pages = {3–9},
}
@article{landqvist-pilke-2020-ingenjorer-300475,
title = {Ingenjörer, termer och begrepp. Elektroteknikföretaget Aseas insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983},
abstract = {In this paper, we study how Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget – Asea has participated in and influenced terminology work coordinated by the national terminology centre, Swedish Centre for Technical Terminology – TNC, in Sweden during 1941–1983. The aim of this paper is to shed light on the development of Swedish (technical) terminology based on networking and experts’ efforts. Based on archive material, we analyze who have been the active “Asea experts”, in what ways they were involved in the development processes and what effects their efforts had on the term recommendations given by TNC. The archive material consists of written documents relating to the work process developed by John Wennerberg, who led TNC between 1941 and 1957. The process was carried out in the form of 373 formal survey letters representing 16 subject fields, with both TNC and external parties participating. Our results show that the 52 “Asea experts” play a visible role in the processes by 408 received survey letters within all 16 subject fields. The high response rate, 89.5 %, reveal the experts’ involvement in the process and their high esteem of TNC´s work. The analysis of the comprehensive survey letter R198 shows that Wennerberg has considered the experts’ answers regarding terms (selection, linguistic form, acceptance/discourage) and definitions when he has published TNC’s recommendations. Our study shows that networking and experts representing the corporate sector have been an inseparable part of the development of Swedish (technical) terminology during several decades.},
journal = {Työelämän viestintä III, Arbetslivskommunikation III, Workplace Communication III, Kommunikation im Berufsleben III. VAKKI Symposium XL 6.–7.2.2020, toim./red./eds/Hrsg Heidi Hirsto, Mona Enell-Nilsson, Hannele Kauppinen-Räisänen, Nicole Keng, VAKKI Publications 12},
author = {Landqvist, Hans and Pilke, Nina},
year = {2020},
number = {12},
pages = {253–266},
}
@article{nissila-etal-2021-"av-311592,
title = {”Av intresse för saken dristar jag mig att till diskussion framlägga ett par spörsmål” – Kaksi suomalaista akateemista uranuurtajaa terminologiaverkoston kirjeenvaihdossa},
abstract = {The Swedish Tekniska Nomenklaturcentralen TNC (2000–2018 Terminologicentrum TNC) has been Sweden's national center for special languages and terminology work for more than 75 years. Since its founding in 1941, the TNC has been active not only in Sweden, but also in establishing and maintaining international contacts. The article describes the contacts between actors in the Swedish and Finnish terminology field, looking in particular at the contacts between the TNC and actors in the Finnish higher education sector between the 1940s and the 1990s. The method utilized is close reading and content analysis. The research material used is the collection of foreign correspondence in the TNC's document archive, and in particular the section stored in connection with the code Ufin, i.e. sections concerning communication between the TNC and Finnish actors. The article describes the topics covered in the communication, the objectives and consequences of the communication and the results achieved. The article focuses especially on the contacts between the TNC and two active actors in Finland, professor Jarl Salin at the Åbo Akademi University and professor Christer Laurén at the University of Vaasa. In the analysis, the Ufin themes of the letters were categorized in four main categories: publications, communication, information and language issues. In professor Jarl Salins letters, the most common theme were language issues, whereas Professor Christer Laurén contacted TNC especially in connection with publications and publishing.},
journal = {Workplace Communication IV (VAKKI Publications 13.) Eds H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen, L. Kääntä & H. Salovaara},
author = {Nissilä, Niina and Heittola, Sanna and Pilke, Nina and Landqvist, Hans},
year = {2021},
volume = {13},
pages = {153–168},
}
@article{landqvist-2023-kunskapsorganisering-332279,
title = {Kunskapsorganisering, sökmöjligheter och läsvägar: en fallstudie av handböcker för hundägare},
abstract = {This paper explores how the anonymous authors of two Swedish handbooks for dog owners, published in 1823 and 1849 respectively, tried to communicate their knowledge about the treatment of dogs so that
the readers of the handbooks could, hopefully, apply the information offered in their everyday life. The
study clarifies how the authors organize the knowledge that they want their readers to take part of, how
they show their readers opportunities to search for the desired knowledge and which reading paths within the handbooks that the readers are offered. The two handbooks are regarded as multimodal, dialogical, final and addressive texts, and the study reported is qualitative and comparative; the handbooks are compared with each other, with other studies of dog owner manuals in Swedish, and with studies of other types of practical handbooks in Swedish. The results show great similarities between the two handbooks regarding the investigated variables, but the handbook from 1849 is judged to be more well planned and easier to use for contemporary knowledge-seeking dog owners. Finally, further studies of the handbooks are suggested, including syntactic-focused studies of them, comparisons with contemporary veterinary medical literature and studies of a larger material of dog owners’ handbooks},
journal = {Communicating with Purpose. VAKKI Publications. Eds. E. Lillqvist, M. Eronen- Valli, V. Manninen, N. Nissilä & E. Salmela},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
volume = {15},
pages = {207–231},
}
@article{landqvist-etal-2022-organisationer-321827,
title = {Organisationer, frågor och (an)svar – Institutionellt terminologiskt samarbete mellan Sverige och Finland 1975–1998},
abstract = {This article describes and analyses the contacts between the Swedish and Finnish national terminology organisations between the 1970s and the 1990s. The Swedish Tekniska nomenklaturcentralen TNC (1941–2018; 2000–2018 Terminologicentrum TNC) was Sweden’s national center for special languages and terminology work for more than 75 years. Since its founding in 1941, the TNC was active not only in Sweden, but also in establishing and maintaining international contacts. The Finnish Centre for Technical Terminology TSK (after 2004 Finnish Terminology Centre TSK) was founded in 1974. The research material used is the collection of correspondence in the TNC’s document archive, in particular the section stored with the code “Ufin”, i.e., letters (N=98) documenting written communication between the TNC and the TSK. The article describes the topics covered in the communication, the individuals involved, the objectives and consequences of the communication and the results achieved. In a quantitative analysis, the themes of the letters are categorized in four main categories: publications, communication, information, and language issues. In a qualitative analysis, a specific terminological issue in the field of wood technology is analysed by close reading and content analysis. Finally, further studies, which complete the picture of terminological co- operation on institutional level in the Nordic countries, are proposed.},
journal = {Responsible Communication. VAKKI Publications. Eds H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen & H. Limatius },
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina and Sjöberg, Sannina},
year = {2022},
volume = {14},
pages = {89–104},
}
@article{landqvist-etal-2023-samarbetet-332277,
title = {Samarbetet mellan TNC och RTT 1938–1998: terminologiarbete som resurs för meningsfull kommunikation},
abstract = {This article describes and analyses the contacts between the Swedish and Norwegian national terminology organisations between the 1940s and the 1990s. The Swedish Tekniska nomenklaturcentralen TNC (1941–2018; 2000–2018 Terminologicentrum TNC) was Sweden’s national center for special languages and terminology work for more than 75 years. Since its founding in 1941, the TNC was active not only in Sweden, but also in establishing and maintaining international contacts. The Norwegian Rådet for teknisk terminologi RTT was founded in 1938 and closed down in 2001. The research material used is the collection of correspondence in the TNC’s document archive, in particular the section stored with the code “Unor”, i.e., letters (N=374) documenting written communication between the TNC and the RTT. The article describes the topics covered in the communication, the individuals involved, the objectives and consequences of the communication and the results achieved. In a quantitative analysis, the themes of the letters are categorised in four main categories: publications, communication, information, and language issues. In a qualitative analysis, a specific terminological issue in the field of welding technology is analysed by close reading and content analysis. Finally, further studies, which complete the picture of terminological cooperation on institutional level in the Nordic countries, are proposed.},
journal = {Communicating with Purpose. VAKKI Publications. Eds. E. Lillqvist, M. Eronen- Valli, V. Manninen, N. Nissilä & E. Salmela},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina and Sjöberg, Sannina},
year = {2023},
volume = {15},
pages = {232–250},
}
@inProceedings{landqvist-2023-svenskt-330560,
title = {Svenskt översättarlexikon för forskningsändamål: några utgångspunkter, resultat och funderingar},
abstract = {Föredrag (inbjuden talare) vid Textseminariet, SOL-centrum, Lunds universitet, 24 november 2023},
booktitle = {Textseminariet, SOL-centrum, Lunds universitet, 24 november 2023},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
}
@edited_book{helgesson-etal-2017-text-250550,
title = {Text och kontext. Perspektiv på textanalys},
abstract = {Syftet med Text och kontext. Perspektiv på textanalys är att presentera olika metoder för att analysera texter av olika slag och visa hur metoderna kan användas för att besvara olika forskningsfrågor. Författarna redovisar ett antal undersökningar av texter som hör hemma i olika sammanhang – kontexter.
Bokens undertitel, perspektiv på textanalys, syftar på ett antal skilda forskningstraditioner som ofta används inom dagens textforskning. Denna teoretiska och metodologiska variation ligger också till grund för upplägget av boken. Den övergripande tanken är att de olika kapitlen ska presentera undersökningar ”från ax till limpa” med särskilt fokus på fem övergripande områden i fråga om textanalys: retorisk analys, skriftbruksansatser, kritiska ansatser, multimodala ansatser och automatiska analyser av text.
Text och kontext riktar sig främst till studenter i svenska och i svenska som andraspråk, studenter inom olika lärarutbildningar, blivande språkkonsulter och kommunikatörer liksom blivande översättare. Den kan också vara till nytta för andra som intresserar sig för analys av texter, till exempel samhällsvetare och kulturvetare.},
editor = {Helgesson, Karin and Landqvist, Hans and Lyngfelt, Anna and Nord, Andreas and Wengelin, Åsa},
year = {2017},
publisher = {Gleerups },
address = {Malmö},
ISBN = {978-91-40-69364-8},
}
@article{landqvist-2023-gender-327264,
title = {Gender equality and/or inequality? Female and male translators in a Swedish digital encyclopaedia of translators},
abstract = {This article presents a study of publicly available Svenskt översättarlexikon ‘The Swedish Encyclopaedia
of Translators’ (SwET 2009), most probably the first digital encyclopaedia of translators.
The study is situated in the fields of the sociology of translators, (literary) translator studies, and
translation history, and focuses on how female translators are described, characterized and evaluated
in the version of SwET from 2022. Three research questions are addressed in the paper: (1)
What is the ratio of entries presenting female and male translators in the SwET? (2) What is the
quantitative treatment of the partners in the sub-category “Translator Couples”? (3) And what are
the descriptions, characterizations and evaluations of the partners in that sub-category? In response
to the three RQs, the same three situations emerge: (a) gender equality and inequality, (b) gender
equality, and (c) gender inequality. Possible explanations for the results reported are presented and
discussed. Finally, proposals for future studies of digital translator encyclopaedias are presented.},
journal = {Stridon. Journal of Studies in Translation and Interpreting},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
volume = {3},
number = {1},
pages = {93--114},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2023-terminologisamarbete-327015,
title = {Terminologisamarbete i Norden. Teman, fokus och resultat från 1940-talet till 1970-talet},
abstract = {År 2026 kommer Nordterm att kunna fira sin femtioårsdag (jfr Bucher 2016b). Men det nordiska terminologiarbetet har en längre historia: ”i alla nordiska länder har [det] funnits ett visst centralt ansvar för terminologiarbete för ländernas huvudspråk ända sedan 1930-talet […]” (Bucher 2016a:74-75). Några aktörer som tagit sådant ansvar är danska Terminologicentralen – TC (1940–1960), norska Rådet for Teknisk Terminologi – RTT (1938–2001) och svenska Tekniska Nomenklaturcentralen/Terminologicentrum – TNC (1941–2018) (Selander 1972; Bucher 2016b; Store norske leksikon 2020; Terminologifrämjandet 2023). Också i Finland bedrevs terminologi(sam)arbete före Nordterms tid, men Centralen för Teknisk Terminologi rf – TSK/Terminologicentralen TSK rf/Terminologicentralen rf inrättades 1974 och bedriver alltjämt verksamhet (Nissilä et al. 2021; Heittola et al. 2022; Terminologicentralen rf 2023).
Inom det pågående projektet Termer i tid – Tidens termer kartlägger vi TNC:s arbete för att trygga tillgången på god terminologi inom olika fackområden och bidra till god terminologisk praxis. För detta utnyttjar vi bl.a. det omfattande TNC-arkivet (Heittola et al. 2022; Landqvist et al. 2022). I vår presentation fokuserar vi på samarbetet mellan de tre nationella terminologiorganisationerna TC, RTT och TNC utifrån material i TNC-arkivet. Våra forskningsfrågor är:
1. Vilka teman är aktuella under olika decennier i kontakterna mellan TC, RTT och TNC?
2. Vilka särskilda fokusområden finns mellan å ena sidan TC och TNC och å andra sidan RTT och TNC?
3. Vilka resultat ger kontakterna i fråga om utvalda terminologifrågor?
Som material fungerar två delmängder av TNC-arkivet: Utlandskorrespondens Danmark – Udan och Utlandskorrespondens Norge – Unor. Dessa dokumenterar kontakter i skrift mellan TNC, TC och RTT. Vi klarlägger kontakterna över tid och utifrån tema/n, försöker identifiera fokusområden samt redovisar och diskuterar hur utvalda terminologifrågor hanteras (jfr Heittola et al. 2022; Landqvist et al. 2022). Studien anlägger således både ett makro- och ett mikroperspektiv på kontakterna mellan de tre institutionerna.
Referenser
Bucher, A-L. (2016a). Nationella terminologicentraler – i allmännyttans intresse. I: N. Pilke & N. Nissilä (Red.). Tänkta termer. Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv. VAKKI Publications 5. Vasa universitet, 72–99. Tillgänglig: https://vakki.net/wp-content/uploads/2020/08/tankta_termer_72-99_bucher.pdf (citerad 12.2.2023).
Bucher, A-L. (2016b). Nordterm 40 år. Terminfo 2016:3. Tillgänglig: http://www.terminfo.fi/sisalto/nordterm-40-ar-359.html (citerad 12.2.2023).
Heittola, S., Landqvist, H., Nissilä, N. & Pilke, N. (2022). TNC och Finland. Korrespondens inom terminologiområdet 1941–1999. I: S. Björklund, B. Haagensen, M. Nordman & A. Westerlund (Red.). Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland. Vasa den 6–7 maj 2021. Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet 82. Åbo Akademi & Svensk-Österbottniska Samfundet, 88–103. Tillgänglig: https://www.doria.fi/handle/10024/185549 (citerad 12.2.2023).
Landqvist, H., Nissilä, N., Pilke, N. & Sjöberg, S. (2022). Organisationer, frågor och (an)svar – Institutionellt terminologiskt samarbete mellan Sverige och Finland 1975–1998. I: H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen & H. Limatius (Red.). Responsible Communication. VAKKI Publications 14. Vaasan yliopisto, 89–104. Tillgänglig: https://vakki.net/index.php/2022/12/15/responsible-communication/ (citerad 12.2.2023).
Nissilä, N., Heittola, S., Pilke, N. & Landqvist, H. (2021). ”Av intresse för saken dristar jag mig att till diskussion framlägga ett par spörsmål” – Kaksi suomalaista akateemista uranuurtajaa terminologiaverkoston kirjeenvaihdossa. I: H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen, L. Kääntä & H. Salovaara (Red.). Workplace Communication IV. VAKKI Publications 13. Vaasan yliopisto, 153–168. Tillgänglig: https://vakki.net/index.php/2021/12/21/workplace-communication-iv/ (citerad 12.2.2023).
Selander, E. (1972). Terminologisamarbete i Norden – erfarenheter i Sverige. I: A. Hamburger, A. Sudmann & B. Molde (Red.). Språk i Norden 1972. Årsskrift för de nordiska språknämnderna. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 47. Nämnden för svensk språkvård, 95–102. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1179421/FULLTEXT01.pdf (citerad 12.2.2023).
Store norske leksikon (2020). Tillgänglig: https://snl.no/R%C3%A5det_for_teknisk_terminologi (citerad 12.2.2023).
Termer i tid – Tidens termer (2023). Terms in Time – The Terms of the Time. Tillgänglig: https://sites.uwasa.fi/term/ (citerad 12.2.2023).
Terminologicentralen rf (2023). Tillgänglig: https://sanastokeskus.fi/tsk/sv/terminologicentralen_rf-29.html (citerad 12.2.2023).
Terminologifrämjandet (2023). Från Tekniska nomenklaturcentralen till Terminologicentrum. Tillgänglig: https://terminologiframjandet.se/h552a9FtZ/sveriges-terminologiska-landskap-2019/fran-tekniska-nomenklatur%d1%81entralen-till-terminologicentrum/ (citerad 12.2.2023).},
booktitle = {Nordterm 2023, 14–15 juni 2023, Stockholm},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Sjöberg, Sannina},
year = {2023},
}
@misc{landqvist-2023-allmansprak-324658,
title = {Allmänspråk och fackspråk i en ordbok över allmänspråket},
abstract = {Blogginlägg med anledning av det uppmärksammade "snippa-målet" 2023},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
number = {2023-03-20},
}
@article{landqvist-2023-ordbockers-325762,
title = {Ordböckers möjligheter och begränsningar},
journal = {GU Journalen},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
number = {2},
pages = {47--48},
}
@misc{pilke-etal-2021-terminology-305860,
title = {Terminology as a Societal Resource Possibilities and Responsibilities in a Changing World},
author = {Pilke, Nina and Nissilä, Niina and Landqvist, Hans},
year = {2021},
volume = {27},
number = {1},
pages = {177},
}
@article{landqvist-pilke-2021-intresse-311187,
title = {Intresse och engagemang: Kungliga Tekniska högskolans insatser i ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983},
abstract = {In this paper, we study how KTH Royal Institute of Technology (Kungliga Tekniska högskolan – KTH) has participated in and influenced terminology work coordinated by the national terminology centre, the Swedish Centre for Technical Terminology – the TNC, in Sweden during the period 1941–1983. The aim of this paper is to shed light on the development of Swedish (technical) terminology based on networking and experts’ efforts. Based on archive material, we analyze who have been the active KTH experts, in what ways they were involved in the development processes and what effects their efforts had on the term recommendations given by the TNC. The archive material consists of written documents relating to the work process developed by John Wennerberg, who led the TNC between 1941 and 1957. The process was carried out in the form of 373 formal survey letters representing 17 subject fields, with both the TNC and external parties participating. Our results show that the 31 identified KTH experts play a visible role in the processes by 480 received survey letters within 14 subject fields. The response rate, 80 percent, reveal the experts’ involvement in the process and their high esteem of TNC’s work. The analysis of the comprehensive survey letter R198 shows that Wennerberg has considered the experts’ answers regarding terms (selection, linguistic form, acceptance/discourage) and definitions when he has published TNC’s recommendations. Our study shows that networking and experts representing the educational sector and furthermore universities have been an inseparable part of the development of Swedish (technical) terminology during several decades when the national terminology centre in Sweden began to operate and the working methods were established.},
journal = {Folkmålsstudier Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi},
author = {Landqvist, Hans and Pilke, Nina},
year = {2021},
volume = {59},
pages = {103--133},
}
@inProceedings{heittola-etal-2022-finland-317133,
title = {TNC och Finland. Korrespondens inom terminologiområdet 1940–1999 },
booktitle = {Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa 6–7 maj 2021. Red. Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund},
author = {Heittola, Sanna and Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2022},
publisher = {Åbo Akademi/Svensk-Österbottniska Samfundet},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-69650-4-8},
}
@inProceedings{landqvist-2022-finlandssvenska-317134,
title = {Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon utifrån översättningssociologiska utgångspunkter},
booktitle = {Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa 6–7 maj 2021. Red. Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2022},
publisher = {Åbo Akademi/Svensk-Österbottniska Samfundet},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-69650-4-8},
}
@incollection{landqvist-2013-"lira-182702,
title = {"Lira utanför", "marschkaggar", "rörpulare" och "Ankdammen": en pilotstudie av svensk musikerslang},
booktitle = {Lönnroth, Harry, Pilke, Nina och Rossi, Paula (red.), Tidskriften Nordiska Språk. Artiklar, smärre bidrag och recensioner 2001–2010},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
publisher = {Vaasan yliopisto - University of Vaasa},
address = {Vaasa/Vasa},
ISBN = {978-952-476-458-2},
pages = {84--119},
}
@inProceedings{landqvist-2022-termer-316458,
title = {Termer och begrepp – både nytta och nöje! Rapport från ett pågående forskningsprojekt},
abstract = {Termer, begrepp och begreppsdefinitioner är centrala resurser när experter inom fackområden kommunicerar med varandra, experter kommunicerar med icke-experter och icke-experter kommunicerar med andra icke-experter. Exempel på dessa tre situationer, hämtade från juridikens fackområde, är kommunikation mellan jurister i en tingsrätt, kommunikation mellan jurister och icke-juridiskt insatta i en tingsrätt och kommunikation mellan en privatperson som ingår ett köpeavtal med en annan privatperson.
Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen TNC (2000–2018: Terminologicentrum TNC) som nationellt centrum för terminologiskt arbete i Sverige. TNC verkade både i den offentliga sektorn och den privata. Efter nedläggningen av TNC vid årsskiftet 2018/2019 har Institutet för språk och folkminnen – Isof börjat bygga upp en verksamhet inriktad på fackspråk och terminologi, med fokus på den offentliga sektorn. Isof har också i uppdrag att förvalta och utveckla termdatabasen Rikstermbanken, som initierades och utvecklades av TNC, samt förvalta TNC:s bibliotek. Vid sidan av Isof finns också andra aktörer som arbetar med terminologi i Sverige, bl.a. företag som fordonstillverkaren Scania, och den ideella föreningen Terminologifrämjandet.
Mot denna bakgrund arbetar forskare vid Göteborgs universitet och Vasa universitet i Finland sedan 2016 inom projektet Termer i tid – Tidens termer. Terminologi som språklig infrastruktur då, nu och sedan. Den övergripande målsättningen för projektet är att detta ska kartlägga hur ett antal centrala institutionella aktörer agerar och interagerar i terminologiska frågor i Sverige från 1940-talet och framåt samt klarlägga vilka möjligheter och utmaningar som det finns för terminologiskt arbete som en språklig infrastruktur i dagens och framtidens Sverige. Under seminariet presenteras projektet, ett antal resultat från arbetet inom projektet och några tankar om fortsättningen av projektet.
},
booktitle = {Högre seminariet för språk och svenska, Linnéuniversitetet, 24 maj 2022},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2022},
}
@edited_book{skoldberg-etal-2021-svensk-305242,
title = {Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, andra upplagan},
abstract = {Andra upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien har utarbetats av en forskargrupp vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Den är utgiven av Svenska Akademien och publicerad i ordboksportalen svenska.se},
editor = {Sköldberg, Emma and Blensenius, Kristian and Hannesdottir, Anna Helga and Holmer, Louise and Landqvist, Hans and Martens, Monica and Petersson, Stellan and Hult, Ann-Kristin and Ribeck, Judy Carola and Wenner, Lena and Wang, Petrus and Bäckerud, Erik},
year = {2021},
publisher = {Svenska Akademien},
address = {Stockholm},
}
@edited_book{skoldberg-etal-2021-svensk-305730,
title = {Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien som app 2021 (för iOS)},
abstract = {Andra upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien har utarbetats av en forskargrupp vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Den är utgiven av Svenska Akademien och publicerad i ordboksportalen svenska.se. Appen är utgiven av Svenska Akademien och utvecklad av Petrus Wang i samarbete med Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.},
editor = {Sköldberg, Emma and Blensenius, Kristian and Hannesdottir, Anna Helga and Holmer, Louise and Landqvist, Hans and Martens, Monica and Petersson, Stellan and Hult, Ann-Kristin and Ribeck, Judy Carola and Wenner, Lena and Wang, Petrus},
year = {2021},
publisher = {Svenska Akademien},
address = {Stockholm},
}
@edited_book{skoldberg-etal-2021-svensk-305729,
title = {Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien som app 2021 (för Android)},
abstract = {Andra upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien har utarbetats av en forskargrupp vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Den är utgiven av Svenska Akademien och publicerad i ordboksportalen svenska.se. Appen är utgiven av Svenska Akademien och utvecklad av Petrus Wang i samarbete med Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. },
editor = {Sköldberg, Emma and Blensenius, Kristian and Hannesdottir, Anna Helga and Holmer, Louise and Landqvist, Hans and Martens, Monica and Petersson, Stellan and Hult, Ann-Kristin and Ribeck, Judy Carola and Wenner, Lena and Wang, Petrus},
year = {2021},
publisher = {Svenska Akademien },
address = {Stockholm},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2021-vill-310091,
title = {Vem vill ta hand om termerna? Terminologiskt arbete som språklig och samhällelig infrastruktur då, nu och sedan},
abstract = {Presentation av arbetet inom det pågående projektet Termer i tid – tidens termer, https://sites.uwasa.fi/term/ },
booktitle = {Terminologifrämjandets höst-term-in 2021},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2021},
}
@inProceedings{landqvist-2021-(in)equality-305861,
title = {(In)equality? A Case Study of Male and Female Translators in Svenskt översättarlexikon},
booktitle = {KäTu2021 Kääntämisen ja tulkkauksen tukimuksen symposiumi Ohjelma ja abstraktit, 20–22.5.2021, Helsingin yliopisto },
author = {Landqvist, Hans},
year = {2021},
}
@inProceedings{landqvist-2021-"finlandssvenska"-304467,
title = {”finlandssvenska” + ”betydelsefulla” + ”översättare till svenska språket” = ?
Upplysningar och urval i Svenskt översättarlexikon},
booktitle = {Sektionsföredrag vid Svenskan i Finland 19, 6–7 maj 2021, Åbo Akademi i Vasa},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2021},
}
@article{landqvist-2020-[recension-300080,
title = {[Recension av] Svenskan i Finland – i dag och i går. (Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet
i Finland.) Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland 2015–2019. ISSN 0039-6842.},
journal = {Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2020},
volume = {30},
pages = {294--307},
}
@article{landqvist-2020-forsiktiga-296663,
title = {Försiktiga myndigheter och tvärsäkra politiker?},
journal = {Språkbruk},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2020},
volume = {2020},
number = {3},
pages = {38--41},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2020-"dock-295321,
title = {"Dock medgifver jag, at af et års Rön ej kan göras någon allmän slutsats" Clas Bjerkander konstruerar och positionerar sig som vetenskaplig skribent},
abstract = {In this study we aim to clarify how the 18th-century amateur researcher Clas Bjerkander succeeds in profiling himself and his research in the Transactions of the Royal Academy of Science (TRAS). Bjerkander is known for his research in entomology, a science that in the early 18th century had very practical goals. Deeper knowledge and more thorough descriptions of insects offered better possibilities to prevent crop failure. Bjerkander found over 200 different species of insects, and the most important channel to disseminate his research was the TRAS, where he published his findings (49 texts in all) and kept himself up to date with Swedish natural science on a more general basis. In our study, based on Swales’ genre theory, we focus on the textual features that Bjerkander uses in order to express scientific knowledge, but also on how he profiles himself as a researcher. We relate the textual features to three sub-genres that we identify in his findings. The results show that Bjerkander uses different sets of features for different sub-genres, with the Examination sub-genre coming closest to the modern scientific article of today. Bjerkander’s most important tool in profiling himself as a researcher is the use of references, mostly to his own research but also to some of the most important researchers of his time. Our study also shows that the development of scientific sub-genres is to be studied preferably without relating the texts in question to present-day standards of scientific texts.},
booktitle = {Språkmöte och språkhistoria. Studier i svensk språkhistoria 15. Red. Daniel Sävborg, Eva Liina Asu & Anu Laanemets (Nordistica Tartuensia 21)},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena and Horn, Greta},
year = {2020},
publisher = {University of Tartu Press},
address = {Tartu},
ISBN = {978-9949-03-264-8},
}
@inProceedings{landqvist-kore-2019-samtal-284280,
title = {Samtal om Svenskt översättarlexikon – SÖL},
booktitle = {Presentation vid Hieronymusdagen, 30 september2019, Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet & Göteborgs stadsbibliotek},
author = {Landqvist, Hans and Koré, Linnéa},
year = {2019},
}
@article{landqvist-skoldberg-2018-bland-273371,
title = {Bland nervdroppar, bakterier och screeningar: om medicinskt språk i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
abstract = {In this paper, we report on a comparative pilot investigation concerning medical language in The Contemporary Dictionary of the Swedish Academy (SO). Challenges posed by how general languages
dictionaries treat lemmas commonly used in the field of medicine are identified. We clarify how the field of medicine is presented in the first edition of SO (2009). Comparisons are made between SO
and two Swedish specialist Internet resources. The paper is concluded with a discussion of how the field of medicine can be presented in the second edition of SO.},
journal = {LexicoNordica},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma},
year = {2018},
volume = {25},
pages = {95--113},
}
@incollection{landqvist-1996-facktermer-283510,
title = {Om facktermer utanför fackspråket – exemplet "straff" och "påföljd"},
booktitle = {Tyst, nu talar jag! Tradition, information och humanister. Humanistdag-boken nr 9},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
publisher = {Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet},
address = {Göteborg},
pages = {113--121},
}
@techreport{landqvist-2019-kvinnorna-281500,
title = {Kvinnorna i Svenskt översättarlexikon. En ögonblicksbild utifrån översättningssociologiska och metalexikografiska utgångspunkter},
abstract = {I den här rapporten redovisas en empirisk undersökning om de kvinnliga översättare som behandlas i den version av Svenskt översättarlexikon (SÖL) som var tillgänglig det första kvartalet 2017. Undersökningen bygger på den presentation som jag genomförde vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Konferensen arrangerades vid Stockholms universitet den 26 november 2016. Artiklar som bygger på presentationerna vid denna konferens, tillsammans med artiklar utifrån konferensen ”Världslitteraturen och dess svenska röster. Bidrag till svensk översättningshistoria”, arrangerad av Kungl. Vitterhetsakademien den 9 och 10 februari 2017, ska utkomma i en volym under redaktion av Lars Kleberg. I väntan på denna volym publicerar jag här en rapport som utgår från mitt bidrag vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Några partier av det ursprungliga bidraget ingår inte i rapporten, medan andra är mer utvecklade. När det gäller de utvecklade partierna handlar det för det första om principerna som kan tänkas ligga bakom utformningen av SÖL som helhet med tanke på vilka översättare som hittills ingår i, och vilka som kan tänkas få utrymme i, lexikonet. För det andra handlar det om vissa tillägg till konferensbidraget, vilka jag har gjort för att texten ska bli mera tillgänglig för läsare som inte har en förankring inom översättningsvetenskapens fält. Dessutom tillfogar jag här ett avsnitt om några möjligheter till fortsatt forskning utifrån SÖL och några andra elektroniska resurser vilka också uppmärksammar översättare. Eventuella synpunkter på rapporten är mycket välkomna!},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2019},
publisher = {Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket},
address = {Göteborg},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2019-institutionella-280478,
title = {Institutionella aktörer och terminologiarbete – (om)organisation av terminologiska infrastrukturer i Sverige},
booktitle = {Poster vid Svenskans beskrivning 37, Åbo Akademi, 8–10 maj 2019},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2019},
}
@inProceedings{bendegard-etal-2019-"forslagsvis-280439,
title = {”Förslagsvis kunde en ren översättning av de tyska uttrycken användas”. Fackexperter, språkexperter och terminologiska frågor i Sverige 1941–1983},
booktitle = {Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Red. Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 102},
author = {Bendegard, Saga and Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2019},
publisher = {Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet},
address = {Uppsala},
ISBN = {978-91-519-1037-6},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2018-terminologia-268226,
title = {A terminologia Latina till swenska ord. En studie av latinska och svenska lexikala enheter i två juridiska handböcker från 1670-talet},
abstract = {In this paper we investigate the use and consolidation of legal vocabulary in two Swedish legal handbooks from 1674 and 1676, written by Clas Rålamb and Claudius Kloot respectively. The handbooks were intended for use by judges, attorneys, plaintiffs and defendants. Both handbooks were written in Swedish, but Rålamb and Kloot were also inspired by Latin. We have analysed from a lexicological starting point sections of the handbooks that deal with civil cases. The survey focuses on 106 legal concepts (LC) and 169 lexical units (LU) from four key semantic areas of the legal process: the ACTIONS, the ACTORS, the ARENAS and the TOOLS. The study shows that Kloot uses more LC and more LU than Rålamb, who, on the other hand, shows larger lexical differentiation than Kloot. Rålamb also is shown to use a larger number of Latin LU than Kloot. The area of TOOLS has the closest connection to Latin, whereas the other semantic areas are more closely related to Swedish. Both authors make use of Latin LU that are still part of Swedish legal vocabulary. Kloot, however, has a stronger tendency to use Swedish LU when possible, while Rålamb more freely combines Swedish and Latin LU.},
booktitle = {Harry Lönnroth, Bodil Haagensen, Maria Kvist & Kim Sandvad West (red.) Studier i svensk språkhistoria 14},
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2018},
publisher = {Vaasan yliopisto - University of Vaasa},
address = {Vaasa},
ISBN = {978-952-476-799-6 },
}
@inProceedings{landqvist-pilke-2018-(o)lika-275080,
title = {(O)lika? Två experters verksamhet inom ett terminologiskt nätverk},
abstract = {Tämä tutkimus tarkastelee yhden alan asiantuntijan ja yhden kieliasiantuntijan osallistumista omakielisten käsitteiden ja termien valintaan ja vakiinnuttamiseen Ruotsin kansallisen terminologiakeskuksen toiminnassa 1940‒1983. Vertaamme asiantuntijoiden kommentointia määrällisesti ja laadullisesti induktiivisen luokittelun pohjalta. Aineisto koostuu kirjemuotoisista asiantuntijalausunnoista, joiden pohjalta Tekniska Nomenklaturcentralen (TNC) on antanut alakohtaisia suosituksiaan. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että molemmat asiantuntijat ovat aktiivisia toimijoita lausuntoprosessissa. Kemian alan insinööri Halvard Liander on vastaanottanut 73 ja pohjoismaisten kielten professori Gösta Bergman 84 pyyntöä, joista he ovat jättäneet vastaamatta vain muutaman. Vastausten sisällön tarkastelu osoittaa, että 36 % Lianderin ja 51 % Bergmanin vastauksista kuuluu pääkategoriaan Enkla svar siinä merkityksessä, että niissä hyväksytään annetut ehdotukset, ei oteta kantaa, kerrotaan mielipide parhaasta vaihtoehdosta tai ei ole huomauttamista. Bergman hyväksyy annetut ehdotukset useammin kuin Liander. Sisällöltään kattavammissa pääkategoriassa Utvecklade svar molemmat asiantuntijat pohtivat vastauksissaan useimmiten kielenkäyttöä. Bergman ottaa useammin kantaa kieleen järjestelmänä ja Liander puolestaan kielenvälityksen aspekteihin eli esim. termivastineisiin.},
booktitle = {Kääntä, Liisa, Mona Enell-Nilsson & Nicole Keng (utg.), Työelämän viestintä, Arbetslivskommunikation, Workplace Communication, Kommunikation im Berufsleben. VAKKI-symposiumi XXXVIII. Vaasa 8.—9.2.2018},
author = {Landqvist, Hans and Pilke, Nina},
year = {2018},
publisher = {Vaasan yliopisto},
address = {Vaasa},
ISBN = {978-952-68538-5-7},
}
@inProceedings{landqvist-pilke-2019-terminologiskt-277444,
title = {Terminologiskt intresse och engagemang inom högre utbildning. Kungliga tekniska högskolans insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983},
abstract = {Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen – TNC (från 2000 Terminologicentrum – TNC) som Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi. Inom det pågående projektet Termer i tiden – tidens termer kartlägger forskare vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Vasa universitet bland annat hur TNC samarbetade med totalt cirka 580 experter inom olika fackområden för att trygga tillgången på god fackspecifik terminologi och i bästa fall även bidra till god terminologisk praxis. Detta gjordes genom så kallade rundfrågor. De totalt 373 rundfrågorna från verksamhetsperioden 1941–1983 är sorterade på 17 huvudområden. Perioden kännetecknas av att terminologiarbetet i Sverige var organiserat utifrånen intressentmodell. Rundfrågor initierades antingen av TNC eller av en extern aktör, frågor skickades ut från TNC, experter avgav sina svar och TNC gjorde utredningar med rekommendationer.
I vårt föredrag redovisar vi hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm deltog i rundfrågeprocessen under 40 år. Under perioden 1941‒1983 initierade KTH ett antal rundfrågor och över hundra rundfrågor skickades till personer verksamma vid KTH. Detta innebär att KTH var en av de oftast anlitade organisationerna i det terminologiska arbetet i Sverige under perioden.
Vi analyserar KTH:s medverkan i samarbetet ur ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv. För det första klarlägger vi hur initiativen och rundfrågorna till experterna fördelar sig över de sjutton fackområdena och över tid. För det andra reder vi ut vilka slags rundfrågor KTH har initierat, vilka personer som har fått fungera som experter i dessa och vilka slags slutresultat man nått genom samarbetet. För det tredje jämför vi svar på de rundfrågor som har gått till flera ”KTH-personer” samtidigt. Här uppmärksammar vi hur dessa personer formulerar sina svar och vilka typer av argu-ment de anför för sina uppfattningar.},
booktitle = {Työelämän viestintä II – Workplace Communication II. VAKKI-symposiumi XXXIX, 7–8.2.2019, Vaasan yliopisto – University of Vaasa},
author = {Landqvist, Hans and Pilke, Nina},
year = {2019},
}
@article{landqvist-2017-finlandssvensk-260769,
title = {Finlandssvensk ordbok - nu också på nätet},
journal = {LexicoNordica},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2017},
volume = {24},
pages = {233--252},
}
@article{landqvist-rogstrom-2018-introducing-272282,
title = {Introducing a Local Legal Vocabulary in a Latin Context. A Study of Two Swedish 17th Century Approaches},
abstract = {In this article, the use and consolidation of legal vocabulary is investigated in two Swed- ish legal handbooks from the 17th century written by Clas Rålamb and Claudius Kloot respectively. Both handbooks were written in Swedish but include elements in Latin. These elements represent original Latin as well as modified Latin, i. e. words and phrases that have been adapted to Swedish morphology. Sections of the handbooks that deal with civil cases were analyzed from a lexicolog- ical starting point. The 106 legal concepts (LC) and 169 lexical units (LU) identified are sorted into four central semantic areas of the legal process: ACTIONS, ARENAS, PARTICIPANTS and TOOLS. Kloot uses more LCs and more LUs than Rålamb who, on the other hand, shows greater lexical differentiation than Kloot. Rålamb is also shown to use a greater number of Latin LUs than Kloot. The area of TOOLS has the closest connection to Latin. Both authors make use of Latin LUs that are still part of Swedish legal vocabulary. Kloot has a stronger tendency to use Swedish LUs when possible, while Rålamb more freely combines Swedish and Latin LUs. Rålamb’s and Kloot’s use of Latin and Swedish LUs is discussed as well as their policies regarding the use of Latin and Swedish. Finally, the lexication of Latin and Swedish LUs in the legal domain in Swedish is discussed.},
journal = {Fachsprache. Journal of Professional and Scientific Communication},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena},
year = {2018},
volume = {40},
number = {3–4},
pages = {162–179},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2018-glasburkar-270923,
title = {Gud, glasburkar och Kinnekulle. Hur skapade sig den västgötske prästen Clas Bjerkander en position som respekterad forskare i 1700-talets Sverige?},
booktitle = {Göteborgs Bokmässa 2018, 27 september–30 september 2018},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena and Horn, Greta},
year = {2018},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2017-roster-261730,
title = {Röster i teknikens värld. Termer, fackexperter och språkexperter},
booktitle = {Keng, N., A. Nuopponen & D. Rellstab (toim.) 2017. Ääniä, Röster, Voices, Stimmen. VAKKI-symposiumi XXXVII 9.-10.2.2017, VAKKI Publications 8. },
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2017},
publisher = {Vaasan yliopisto},
address = {Vaasa},
ISBN = {978-952-68538-4-0},
}
@misc{landqvist-etal-2017-"gryta-261413,
title = {"Gryta bör vara benämning för kärl av kraftigt material ..." Experters bidrag för att skapa terminologiska resurser},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2017},
publisher = {Språkrådet i Norge},
address = {Oslo},
ISBN = {978-82-93424-07-9},
pages = {17--30},
}
@article{landqvist-2013-har-173868,
title = {Det här ska man ha grammatiken till!},
journal = {Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
volume = {2013},
number = {1},
pages = {11--13},
}
@inProceedings{bendegard-etal-2017-fackexperter-258302,
title = {Fackexperter, språkexperter och terminologiska frågor i Sverige 1941–1983. Förslag, slutsatser och rekommendationer},
booktitle = {Varför svenska? Svenskans beskrivning 36, Uppsala 25-27 oktober 2017. Program},
author = {Bendegard, Saga and Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2017},
address = {Uppsala},
}
@article{landqvist-1995-"betalningsprogram"-114024,
title = {"Betalningsprogram", "utmätningsmän" och "betalningsrörelser". Något om finlandismer i skuldsaneringslagstiftningen},
journal = {Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1995},
volume = {1995},
number = {3},
pages = {13--18},
}
@inProceedings{landqvist-2017-finland-257423,
title = {Finland + juridik + svenska = SANT!!!},
booktitle = {Föredrag vid Bok & Bibliotek 2017},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2017},
}
@incollection{helgesson-etal-2017-avslutning-250564,
title = {Avslutning},
booktitle = {Text och kontext. Perspektiv på textanalys. Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin (red.) },
author = {Helgesson, Karin and Landqvist, Hans and Lyngfelt, Anna and Nord, Andreas and Wengelin, Åsa},
year = {2017},
publisher = {Gleerups Utbildning AB},
address = {Malmö},
ISBN = {978-91-40-69364-8},
pages = {229--231},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2017-subject-254776,
title = {Subject Experts and Linguists discussing Terminological Issues in Sweden 1941-1983: Suggestions, Conclusions and Recommendations },
booktitle = {21st Conference on Languages for Specific Purposes 2017. Interdisciplinary knowledge-making: Challenges for LSP Research 28–30 June 2017, Book of Abstracts, Norwegian School of Economics, Bergen},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2017},
}
@incollection{landqvist-2017-skriftbruksansatser-250591,
title = {Skriftbruksansatser - en introduktion},
booktitle = {Text och kontext. Perspektiv på textanalys / Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2017},
publisher = {Gleerups },
address = {Malmö},
ISBN = {978-91-40-69364-8},
pages = {49--51},
}
@incollection{landqvist-2017-maktutovning-250566,
title = {Maktutövning, styrdokument och gymnasieelever. Kritisk diskursanalys och ämnesplanerna i svenska inom gymnasieutbildningen},
booktitle = {Text och kontext. Perspektiv på textanalys / Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2017},
publisher = {Gleerups },
address = {Malmö},
ISBN = {978-91-40-69364-8},
pages = {95--110},
}
@incollection{landqvist-tingsell-2016-flersprakighet-236802,
title = {Flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: att analysera kontexten för litterära verk},
abstract = {The cooperating research projects Language variation in text at the University of Vaasa, Finland, and Language, Society and Literature at the University of Gothenburg, Sweden, are concerned with multilingualism in literary works in which the dominant language is Swedish, interpolated with other languages and/or other linguistic varieties. Empirical research is conducted on contemporary Finnish and Swedish literature, in which Finnish, Meänkieli and other languages and linguistic varieties occur. In addition, the research projects develop theoretical and methodological tools for analysing and describing multilingualism in fiction more generally. This article presents a model for analysing literary works and their context(s) by means of four components: society, sender, receiver and text, including themes of literary works. The model proposed is based on Landqvist and Björklund (2014), who evolve a model by Eriksson and Haapamäki (2011). Here, a revised version of the model in Landqvist and Björklund (2014) is presented in which the concepts ‘translanguaging’ and ‘heritage language’ are suggested as tools for analysing multilingual literary works (cf. García & Wei 2014 on translanguaging in literary works).},
booktitle = {Språkmöten och skönlitteratur. Perspektiv på litterär flerspråkighet. Redigerad av Siv Björklund och Harry Lönnroth. },
author = {Landqvist, Hans and Tingsell, Sofia},
year = {2016},
publisher = {VAKKI},
address = {Vaasa},
ISBN = {978-952-68538-1-9},
pages = {33--53},
}
@article{landqvist-2014-pionjarprojekt-206799,
title = {Pionjärprojekt om svenska översättare},
journal = {LexicoNordica},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
volume = {21},
pages = {311--329},
}
@incollection{landqvist-etal-2016-summary-240534,
title = {Summary},
booktitle = {Juridik på svenska i Finland : perspektiv på språk och rätt / Hans Landqvist, Christer Laurén, Liselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist},
author = {Landqvist, Hans and Laurén, Christer and Nordman, Lieselott and Nordman, Marianne and Kvist, Maria},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
pages = {387--391},
}
@incollection{helgesson-etal-2017-inledning-250554,
title = {Inledning},
booktitle = {Text och kontext. Perspektiv på textanalys},
author = {Helgesson, Karin and Landqvist, Hans and Lyngfelt, Anna and Nord, Andreas and Wengelin, Åsa},
year = {2017},
publisher = {Gleerups Utbildning AB},
address = {Malmö},
ISBN = {978-91-40-69364-8},
pages = {11--14},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2017-roster-250308,
title = {Röster i teknikens värld. Termer, språkexperter och fackexperter},
booktitle = {Ääniä – Röster – Voices – Stimmen, VAKKI-symposiumi XXXVII, Vaasa 9–10.2.2017},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2017},
}
@inProceedings{landqvist-2016-vilka-244760,
title = {Vilka översättare finns (ännu inte) med i Svenskt översättarlexikon? Några iakttagelser utifrån översättningssociologiska och metalexikografiska perspektiv},
booktitle = {Den andra halvan av nationallitteraturen Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria. En konferens anordnad av Svenskt översättarlexikon, Tolk- och översättarinstitutet och Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet 26 november 2016},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
}
@techreport{landqvist-rogstrom-2016-kunskapsorganisation-247451,
title = {Kunskapsorganisation, materialitet, sökbarhet och erbjuden läsväg i OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ (1674) och Then Swenska Lagfarenheetz Spegel (1676)},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena},
year = {2016},
publisher = {Institutionen för svenska språket},
address = {Göteborg},
ISBN = {1401-5919},
}
@incollection{landqvist-2016-texter-240532,
title = {Texter för lagstiftning, rättskipning och rättsinformation},
booktitle = {Juridik på svenska i Finland : perspektiv på språk och rätt / Hans Landqvist, Christer Laurén, Liselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
pages = {111--171},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2016-approaches-244571,
title = {Approaches to Latin and Swedish in two Swedish 17th century legal handbooks – an early sign of changing language policy among members of the legal profession? },
booktitle = {ALAPP 2016 Transnational flows and professional practice. The 6th International Applied Linguistics and Professional Practice Conference. ALAPP 2016 3 - 5 November 2016 University of Copenhagen},
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2016},
}
@incollection{landqvist-etal-2016-juridik-240529,
title = {Juridik på svenska i Finland: bakgrund, introduktion och disposition},
booktitle = {Juridik på svenska i Finland : perspektiv på språk och rätt / Hans Landqvist, Christer Laurén, Liselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist},
author = {Landqvist, Hans and Laurén, Christer and Nordman, Lieselott and Nordman, Marianne and Kvist, Maria},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
pages = {12–39},
}
@incollection{landqvist-lindforsviklund-2006-fackoversattarutbildningen-113271,
title = {Facköversättarutbildningen i Göteborg under läsåret 2004/2005 - och inför framtiden},
booktitle = {Rapport från Konferens om översättarutbildningar i Sverige, Uppsala 12-13 maj 2005},
author = {Landqvist, Hans and Lindfors Viklund, Maja},
year = {2006},
pages = {18--26},
}
@book{landqvist-2004-fackoversattarutbildningen-113267,
title = {Facköversättarutbildningen i Göteborg under läsåret 2003/2004},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2004},
}
@incollection{landqvist-nordling-2003-oversattarutbildningen-113285,
title = {Översättarutbildningen i Göteborg: några erfarenheter från de första fem åren},
booktitle = {Rapport från Konferens om översättarutbildningar. Fredagen den 12 april 2002, Stockholms universitet},
author = {Landqvist, Hans and Nordling, Anna},
year = {2003},
}
@incollection{landqvist-nordling-2003-fackoversattarutbildningen-113286,
title = {Facköversättarutbildningen i Göteborg under läsåret 2002/2003},
booktitle = {Rapport från konferensen om översättarutbildning 9 april 2003, Lunds universitet},
author = {Landqvist, Hans and Nordling, Anna},
year = {2003},
pages = {7--13},
}
@incollection{landqvist-1998-tack-113310,
title = {Tack till tusen - om innehåll och form i avhandlingsförord},
booktitle = {Kriser och förnyelser. (Humanistdag-boken 11)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1998},
pages = {249--255},
}
@incollection{landqvist-1998-"renkarl"-113314,
title = {"Renkarl", "besvågrad" och "nöjdförklaring". Lite grann om knepiga ord i lagtexter},
booktitle = {Till Mayvor från oss. En liten hälsning från några vänner och kolleger vid institutionen för svenska språket i maj 1998},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1998},
}
@incollection{landqvist-1998-"forst-113361,
title = {"Först och främst vill jag tacka ...". Något om avhandlingsförord som genre},
booktitle = {Lundqvist, A. et al. (red.), Form - innehåll - effekt. Stilistiska och retoriska studier tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1998},
pages = {154--164},
}
@incollection{landqvist-1999-populariseringens-113362,
title = {Populariseringens problem - om studentstrategier vid en skrivuppgift},
booktitle = {Från dataskärm till forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1999},
pages = {135--142},
}
@incollection{landqvist-2001-konsten-113311,
title = {Konsten att kryssa bland pronomen. Hur används "han", "hon" och "han eller hon" i författningstexter?},
booktitle = {Språk (Humanistdag-boken 14)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
pages = {163--170},
}
@incollection{landqvist-skoldberg-2003-"sma-113365,
title = {"Små, små ord av kärlek" och "-rr-". Några ord om en spalt och en signatur},
booktitle = {Landqvist, H. et al. (red.), Texten framför allt. Festskrift till Aina Lundqvist på 65-årsdagen den 11 september 2003},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma},
year = {2003},
pages = {103--114},
}
@incollection{landqvist-2005-nar-33686,
title = {När Corridors of healing blir Tveksam diagnos: vad finns under ytan på översatta romantitlar i Vita serien?},
booktitle = {Under ytan. Humanistdag-boken 18},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2005},
pages = {163--169},
}
@incollection{landqvist-2006-continuity-33673,
title = {Continuity and Change: The Swedish Legal Lexicon as Seen from the Perspective of a Monolingual Specialist Dictionary},
booktitle = {Diacronic Perspectives on Domain-specific English/ Edited by Marina Dossena and Irma Taavitsainen ( Linguistic Insights. Studies in Language and Communication, vol. 40)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2006},
ISBN = {ISBN 3-03911-176-0},
pages = {93--108},
}
@incollection{landqvist-2008-texter-77203,
title = {Tio år med Texter emellan},
abstract = {Artikeln ger en översikt över innehållet i de tio volymerna med publicerade examensarbeten inom facköversättarutbildningen vid Humanistiska fakulteten. Uppsatserna studeras utifrån källspråk, fackområden och översättningsvetenskapliga perspektiv.},
booktitle = {Texter emellan 10. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2006-2008 (Översättningsstudier vid Göteborgs universitet 12.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2008},
pages = {191--210},
}
@incollection{landqvist-2008-spar-64592,
title = {Spår i SAOB: David Ehrenstråle Nehrman och Svenska Akademiens ordbok},
booktitle = {Kielen ja oikeuden kohtaamisia. Heikki E.S. Mattilan juhlakirja Toimittaneet Richard Foley, Tarja Salmi-Tolonen, Iris Tukiainen ja Birgitta Vehmas},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2008},
pages = {157--172},
}
@incollection{landqvist-2008-johan-70416,
title = {Johan Carl Wilhelm Thyrén och SAOB. Något om individens möjligheter att göra avtryck i det svenska ordförrådet},
booktitle = {Jóhannesson, K. et al. (red.), Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren den 25 april 2008 (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 34)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2008},
pages = {233--241},
}
@incollection{landqvist-2010-svenska-129388,
title = {Svenska i juridiska kontexter sedan 1809},
booktitle = {Mattila, H.E.S., A. Piehl & S. Pajula (toim./red.), Oikeuskieli ja säädöstieto Suomenkielinen lakikirja 250 vuotta - Rättsspråk och författningsinformation Den finskspråkiga lagboken 250 år},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2010},
publisher = {Suomalainen Lakimiesyhdistys},
address = {Helsinki/Helsingfors},
ISBN = {978-951-855-301-7},
pages = {41--54},
}
@incollection{landqvist-2010-juridiska-129389,
title = {Juridiska genrer på svenska},
booktitle = {Mattila, H.E.S., A. Piehl & S. Pajula (toim./red.), Oikeuskieli ja säädöstieto Suomenkielinen lakikirja 250 vuotta - Rättsspråk och författningsinformation Den finskspråkiga lagboken 250 år},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2010},
publisher = {Suomalainen Lakimiesyhdistys},
address = {Helsinki/Helsingfors},
ISBN = {978-951-855-301-7},
pages = {55--71},
}
@incollection{landqvist-etal-2010-inledning-129387,
title = {Inledning [till avdelningen Juridik på svenska i Finland]},
booktitle = {Mattila, H.E.S., A. Piehl & S. Pajula (toim./red.), Oikeuskieli ja säädöstieto Suomenkielinen lakikirja 250 vuotta - Rättsspråk och författningsinformation Den finskspråkiga lagboken 250 år},
author = {Landqvist, Hans and Kvist, Maria and Laurén, Christer and Nordman, Marianne},
year = {2010},
publisher = {Suomalainen Lakimiesyhdistys},
address = {Helsinki/Helsingfors},
ISBN = {978-951-855-301-7},
pages = {31--33},
}
@incollection{landqvist-2016-svenska-240531,
title = {Svenska i juridiska kontexter sedan 1809},
booktitle = {Landqvist, Hans, Christer Laurén, Lieselott Nordman, Marianne Nordman & Maria Kvist, Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
pages = {54--110},
}
@incollection{landqvist-etal-2016-juridik-240533,
title = {Juridik på svenska i Finland: historia, nutid och framtid},
booktitle = {Landqvist, Hans, Christer Laurén, Lieselott Nordman, Marianne Nordman & Maria Kvist, Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt},
author = {Landqvist, Hans and Laurén, Christer and Nordman, Lieselott and Nordman, Marianne and Kvist, Maria},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
pages = {370--380},
}
@book{landqvist-etal-2016-juridik-240528,
title = {Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt},
author = {Landqvist, Hans and Laurén, Christer and Nordman, Lieselott and Nordman, Marianne and Kvist, Maria},
year = {2016},
publisher = {Förlagsaktiebolaget Scriptum},
address = {Vasa},
ISBN = {978-952-7005-34-7},
}
@inProceedings{landqvist-2016-till-242275,
title = {Till glädje, nytta och besvär: juridikens språk},
abstract = {Presentation och diskussion av språkbruket inom juridikens fackområde med tanke på fackmäns och icke-fackmäns kompetenser och behov},
booktitle = {Göteborgs Bokmässa 2016, 24 september},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2016-terminologia-239024,
title = {A terminologia Latina till swenska ord. Två juridiska handböcker på 1600-talet},
booktitle = {Abstract till Svenska språkets historia 14, Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet, 9–10 juni 2016},
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2016},
}
@article{landqvist-2016-oversattning-234069,
title = {Översättning som teori och praktik},
journal = {Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
volume = {2016},
number = {1},
pages = {36--37},
}
@inProceedings{landqvist-2016-juridikens-236794,
title = {Juridikens språk - till nytta, glädje och besvär!},
booktitle = {Presentation vid Språkvårdsdagen 2016, Hugo Bergroth-sällskapet, Helsingfors},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2016},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2015-forsok-211966,
title = {Ett försök att etablera en svensk juridisk terminologi på 1600-talet? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på Clas Rålambs handbok OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ, Thet är Åthskillige påminnelser vthi rättegångs saker … (1674)},
booktitle = {Rajojen dynamiikkaa - Gränsernas dynamik - Borders under Negotiation – Grenzen und ihre Dynamik. Abstraktit Abstrakt Abstracts. VAKKI SYMPOSIUM XXXV Vaasan yliopisto, Vasa universitet, University of Vaasa, Universität Vaasa 12.–13.2.2015 },
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2015},
pages = {22--23},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2015-tidigt-228082,
title = {Ett tidigt försök att etablera en svensk juridisk vokabulär? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på en juridisk handbok från 1674},
abstract = {In this paper we investigate if growth and consolidation of legal vocabulary can be discerned in a Swedish legal handbook from 1674. The survey focuses on 55 lexical units in Latin and Swedish from four central semantic areas of the legal process: the ACTIONS, the ACTORS, the ARENAS and the TOOLS. The investigation is carried out with material from the first legal handbook in Swedish: Observationes [...] (1674), by Clas Rålamb together with four Swedish dictionaries published between 1773 and 2009. We analyse to what extent the lexical units were lexicalized at that time and if they perhaps could be considered to be juridical terms of Swedish (Germanic) or Latin origin. The results show that Swedish and Latin lexical units co-vary with the different semantic areas. The area of TOOLS has the closest connection to Latin, whereas the other semantic areas to a higher extent are related to Swedish. There is also reason to believe that Swedish legal terminology started to gain structure long before the printing of the first legal handbook in Swedish.},
booktitle = {Rajojen dynamiikkaa. VAKKI-symposiumi XXXV, Vaasa 12.-13.2-2015. Toim. Daniel Rellstab & Nestori Siponkoski. VAKKI Publications},
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2015},
volume = {4},
ISBN = {978-952-67887-6-0},
pages = {199--208},
}
@inProceedings{landqvist-2015-sprak-225712,
title = {Språk, skämt och samhälle i Göteborg. En stad, en bok och en författare},
booktitle = {Föredrag vid Svenska Arbis i Åbo, i samarbete med Göteborgsföreningen i Åbo r.f. och Pohjola-Norden i Åbo r.f., 13 november 2015},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2015},
}
@inProceedings{landqvist-2015-svenskan-223503,
title = {Är EU-svenskan begriplig? Några funderingar utifrån en färsk doktorsavhandling},
booktitle = {Föredrag vid medlemsmöte inom SFÖ & FAT, Göteborg 30 september 2015},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2015},
}
@book{landqvist-2000-forfattningssvenska-95682,
title = {Författningssvenska. Strukturer i nutida svensk lagtext i Sverige och Finland},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2000},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {91-7346-373-6},
}
@inProceedings{landqvist-2009-markesaret-221954,
title = {Märkesåret och det juridiska språket under 200 år},
booktitle = {Föredrag vid medlemsmöte inom Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT), Stockholm 2009-12-12},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2009},
}
@article{landqvist-2007-[review-67957,
title = {[Review of] Heikki E.S. Mattila, "Comparative Legal Linguistics"},
journal = {LSP & Professional Communication},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2007},
volume = {7},
number = {2},
pages = {104--112},
}
@inProceedings{landqvist-2014-"'saattana'-208615,
title = {"'Saattana', tackade Vera på felaktig finska och tog emot den." Manifest språkväxling i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland},
booktitle = {Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15–17 maj 2013. Redigerade av Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund & Camilla Lindholm},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
volume = {Nordica Helsingiensia},
number = {37},
ISBN = {978-951-51-0120-4},
pages = {214--223},
}
@inProceedings{landqvist-2014-flersprakighet-208346,
title = {Flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: några tankar om att analysera kontexten för litterära verk},
booktitle = {Språkmöten i skönlitteratur – tvärvetenskapliga perspektiv},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
}
@inProceedings{landqvist-bjorklund-2014-analysera-206834,
title = {Att analysera flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: förslag till analys av kontextuella komponenter},
booktitle = {Lamminpää, Siru & Christian Rink (toim.), Demokratia, Demokrati, Democracy, Demokratie. VAKKI-symposiumi XXXIV, Vaasa 13.-14.2.2014. VAKKI Publications},
author = {Landqvist, Hans and Björklund, Siv},
year = {2014},
volume = {3},
ISBN = {978-952-67887-4-6},
pages = {122--133},
}
@inProceedings{bjorklund-landqvist-2014-analysera-199510,
title = {Att analysera flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska},
booktitle = {VAKKI-Symposium XXXIV Vasa universitet 2014. Abstracts},
author = {Björklund, Siv and Landqvist, Hans},
year = {2014},
pages = {7--8},
}
@inProceedings{landqvist-2014-mellan-204868,
title = {Mellan Oe och Hc med F i fokus},
abstract = {Presentation av genomförd, pågående och planerad forskning med fokus på juridiska texter respektive flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur.},
booktitle = {Workshop inom profilområdet Text och kontext, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2014-09-29},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
}
@edited_book{helgesson-etal-2014-fint-202819,
title = {Fint språk / Good Language. Festskrift till Lars-Gunnar Andersson},
editor = {Helgesson, Karin and Landqvist, Hans and Lyngfelt, Benjamin and Nilsson, Jenny and Norrby, Catrin and Ralph, Bo},
year = {2014},
publisher = {Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning},
address = {Göteborg},
ISBN = {978-91-87850-00-4},
}
@inProceedings{landqvist-2014-skonlitteratur-203587,
title = {Skönlitteratur, samhälle och språklig variation: om finska inslag i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland},
abstract = {Skönlitteratur, samhälle och språklig variation: om finska inslag i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland.
Vad, hur och varför används olika språk i skönlitteratur på svenska? Här berättar Hans Landqvist, forskare i svenska språket, om de olika finska uttrycken i romanen Ingenbarnsland.
},
booktitle = {Akademisk kvart 2014-09-29},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
}
@inProceedings{landqvist-2007-"dragsnork"-199471,
title = {"Dragsnork", "tarmgnidare" och "plåga skinn": fackslangtermer bland svenska musiker},
booktitle = {XXVII VAKKI-Symposium Vasa universitet 2007. Abstracts},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2007},
}
@inProceedings{landqvist-2009-forfattare-199469,
title = {Författare, översättare eller förlagsredaktörer: vem eller vilka har makt över romantitlarna i Vita serien?},
booktitle = {XXIX VAKKI Symposium Vasa universitet 2009. Abstracts},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2009},
pages = {42--43},
}
@inProceedings{landqvist-2013-"'terve'-199460,
title = {"'Terve', sa smaskarens pappa som också stod och tittade på midsommarbrasan. Han kunde ingen finska på riktigt." Litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland},
booktitle = {Svenskans beskrivning 33. Helsingfors 15-17 maj 2013. Abstracts},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
pages = {45},
}
@inProceedings{landqvist-2009-trade-199455,
title = {Trade Slang Terms among Swedish Musicians: Form, Meaning, and Function},
booktitle = {XVII European Symposium on Languages for Specific Purposes 2009 Aarhus Abstracts},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2009},
}
@inProceedings{landqvist-2014-"'saattana'-198204,
title = {”’Saattana’, tackade Vera på felaktig finska och tog emot den.” Språkväxling och flerspråkighet i sverigesvensk litteratur utifrån Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland},
booktitle = {Minoritet, mångkultur och flerspråkighet. Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS), Helsingfors, 19 Maj 2014},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
}
@article{landqvist-2014-"'ruottiksi'-197036,
title = {“‘Ruottiksi’, translated Paul Muotka patiently. ‘Kiitos.’” Mikael Niemi, Meänkieli and Readers Inside and Outside Tornedalen},
abstract = {The present study in the research field of literary multilingualism and literary codeswitching is based on Mikael Niemi’s novel Mannen som dog som en lax (2006) [The man who died like a salmon]. The novel is set mainly in Tornedalen, a widely bilingual area in Sweden where many people speak both Swedish and Meänkieli, a national minority language in Sweden since 2000. All instances of codeswitching in the material studied were identified and an analysis, based on Eriksson and Haapamäki’s model designed to analyse literary multilingualism and literary codeswitching, was performed. The model consists of three main components: (1) the communicative context of the analysed work; (2) the form of codeswitching in the analysed work; and (3) the possible literary functions of codeswitching in the analysed work. The sender, Mikael Niemi, does not consider himself bilingual and most intended receivers are not bilingual either, even though linguistic conditions are central to the theme of the novel. Swedish is the base language of the novel, while elements of Meänkieli/Finnish, varieties of Swedish, and other languages represent a small fraction of the entire text. Implicit literary codeswitching predominates in the material in the form of metalinguistic comments and contextualization cues. By far the most common type of explicit literary codeswitching is between Swedish and Meänkieli/Finnish. The novel contains examples of literary codeswitching used in attempts to reproduce authentic usage and depict an authentic linguistic setting. In other examples, Tornedalen, Tornedalians and Meänkieli/Finnish are depicted as exotic phenomena compared with the majority society. Likewise, there are examples of how certain passages in the novel may include or exclude readers, depending on their understanding of Meänkieli/Finnish. Certain elements of Meänkieli can be interpreted as expressions of linguistic emancipation and the liberation of identity that empowers speakers of Meänkieli and the community of these speakers.},
journal = {Acta Borealia},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2014},
volume = {31},
number = {1},
pages = {59--82},
}
@techreport{johansson-etal-2011-didaktiska-155598,
title = {Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.},
abstract = {2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.},
author = {Johansson, Peter and Landqvist, Hans and Olsson, Mikael and Dragemark Oscarson, Anne and Pettersson, Tobias},
year = {2011},
}
@inProceedings{landqvist-bjorklund-2014-analysera-193813,
title = {Att analysera flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska – med fokus på kontext},
booktitle = {XXXIV internationella VAKKI-symposiet. Demokrati. 13-14 februari 2014, Vasa universitet, Finland},
author = {Landqvist, Hans and Björklund, Siv},
year = {2014},
}
@inProceedings{landqvist-2013-"'voi-176512,
title = {"'Voi perkele', sa hon när hon tittade på det nya schemat." Litterär flerspråkighet och språkväxling i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland},
booktitle = {VAKKI XXXIII, 7–8 februari 2013, Vasa universitet, Finland },
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
}
@inProceedings{landqvist-2013-skonlitterara-181993,
title = {Skönlitterära texter – enbart för litteraturvetare? Flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska},
booktitle = {Poster vid personalkonferens, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2013-08-22},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
}
@article{landqvist-2001-spraklagstiftning-113278,
title = {Språklagstiftning ur ett språkvetenskapligt perspektiv. En jämförelse mellan svenska och finländska förhållanden i början av 2000-talet},
journal = {Tidskrift, utgiven av Juridiska föreningen i Finland},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
volume = {137},
pages = {63--89},
}
@incollection{landqvist-2013-"--179093,
title = {"– Visst kan jag tolka, sa Eino. Mie käänän." Mikael Niemi, meänkieli och läsare i och utanför Tornedalen},
booktitle = {Bladh, Elisabeth & Ängsal, Magnus P. (red.), Översättning, stil och lingvistiska metoder (Studia Interdisciplinaria Linguistica et Litteraria - SILL 4.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {978-91-979921-1-4},
pages = {105–132},
}
@inProceedings{landqvist-2013-informalisering-175873,
title = {Informalisering, politisk korrekthet och skitsnack: tre trender i dagens svenska},
booktitle = {Sveriges Facköversättarförening (SFÖ) Konferens 2013},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
}
@inProceedings{landqvist-2013-"the-173871,
title = {"The Turns of Translation Studies", paratexter och explicitering},
booktitle = {Presentationer av översättningsvetenskaplig forskning vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2013-02-19},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2013},
}
@inProceedings{landqvist-2012-"hennes-167565,
title = {"Hennes röst blev tonlös när hon började prata svenska": litterär flerspråkighet och språkväxling},
booktitle = {Nissilä, Niina & Nestori Siponkoski (red.), Kielet liikkeessä - Språk i rörelse - Languages in Motion - Sprachen in Bewegung (VAKKI Publications)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2012},
ISBN = {978-952-67887-0-8},
pages = {142--152},
}
@inProceedings{landqvist-2012-da-167906,
title = {Då – Nu – Sedan},
abstract = {Powerpointpresentation;
vid workshop för inventering av översättningsvetenskaplig forskning vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2012-10-17},
booktitle = {Workshop för inventering av översättningsvetenskaplig forskning vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2012-10-17},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2012},
}
@inProceedings{landqvist-2011-texten-141943,
title = {Texten och makten: aktörer, ansvar och rättigheter i en kursplan för blivande svensklärare},
booktitle = {Forum för textforskning (FoT) 6, Uppsala, 2011-06-13–2011-06-14},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2011},
}
@inProceedings{landqvist-2012-pieni-158617,
title = {Pieni retki Meänmaahan eli Tornionlaaksoon Mikael Niemen seurassa. Litterär flerspråkighet utifrån kontext, form och funktioner},
booktitle = {Festseminarium för Roger Källström, Göteborgs universitet, den 25 maj 2012},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2012},
}
@techreport{landqvist-2012-"--161016,
title = {”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias. Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax},
abstract = {I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska.
Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan.
I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring.
I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.
},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2012},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@inProceedings{landqvist-2010-trade-122431,
title = {Trade Slang Terms among Swedish Musicians: Form, Meaning, and Function. A Study based on Primary Sources and Secondary Literature},
booktitle = {Heine, Carmen & Engberg, Jan (eds.), Reconceptualizing LSP. Online proceedings of the XVII European LSP Symposium 2009. Aarhus 2009. Extended Contributions Section},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2010},
}
@inProceedings{landqvist-2007-"dragsnork"-55020,
title = {"Dragsnork", "tarmgnidare" och "plåga skinn": fackslangtermer bland svenska musiker},
booktitle = {Lehtinen, Esa & Nina Niemelä (utg.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXVII, Vasa 9-10.2.2007 (Publikationer av forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet 34)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2007},
pages = {177--187},
}
@techreport{landqvist-2011-sprak-150058,
title = {Språk, litteratur och lärande. Tio texter på temat svenskämnets didaktik},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2011},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@techreport{landqvist-2011-aktorer-147131,
title = {Aktörer, ansvar och rättigheter i en kursplan för blivande svensklärare. Styrdokument inom högskolan ur ett textforskningsperspektiv med språkvetenskaplig grund},
abstract = {Det primära syftet för denna fallstudie är att identifiera, beskriva och försöka förklara några av de utmärkande egenskaperna hos (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, vilken ingår i den övergripande genren ’styrdokument’. Därför genomförs,redovisas och diskuteras en analys av en kursplan, vilken avser den första terminens
studier för blivande lärare i svenska för de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan. Centralt för studien är vilket ansvar och vilka rättigheter som olika aktörer i texten har samt vem eller vilka som kan sägas ha makt över den och vem eller vilka som får makt genom texten. Studiens sekundära syfte är att ge blivande svensklärare tillgång till en språkvetenskapligt grundad exempelanalys av en viktig typ av
texter för alla kategorier av studenter. För lärarstudenter är den övergripande genren ’styrdokument’ dessutom en central genre under hela deras kommande yrkesliv; de skall läsa och tillämpa centrala och lokala styrdokument samt producera lokala styrdokument. Studien är textvetenskaplig med en språkvetenskaplig utgångspunkt men den har dessutom en samhällsvetenskaplig anknytning. Materialet för studien utgörs av kursplanen LSV110, Svenska för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för studien är den analysmodell som presenteras
i Lennart Hellspongs och Per Ledins Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys (1997) med sin förankring i Hallidays sociosemiotiska modell. I studien redovisas och diskuteras resultaten av olika delundersökningar utifrån textens kontext (situationell kontext, intertextuell kontext och kulturkontext), textens struktur (textuell, ideationell och interpersonell struktur) samt textens stil (textuella, ideationella, interpersonella och kontextuella stildrag). Bilden av kursplanen är relativt entydig i fråga om de studerade textuella, interpersonella
och kontextuella stildragen. Den är mer nominal än verbal med en förhållandevis
tung stil, men dess stil är både koncentrerad och yvig. Kursplanen är
monologisk, relativt formell, objektiv och opersonlig samt relativt distanserad. Den är en klart skriftspråklig text, och den är både allmänspråklig och fackspråklig. Influenser från fackområdena pedagogik, didaktik, kulturvetenskap, litteraturvetenskap
och språkvetenskap visar sig genom den ideationella strukturen. Därtill framträder
kursplanen som en juridisk text, vilket visar sig i fråga om de tre strukturerna
samt kontexten som omger texten och som den ingår i. Vad beträffar den ideationella strukturen är bilden mindre entydig. Kursplanen får sägas vara mer statisk än dynamisk men den uppvisar ändå egenskaper som kan antas bidra till en dynamisk karaktär. I fråga om de båda ideationella stilaxlarna konkret–abstrakt och exakt–vag är situationen densamma som i fråga om den textuella stilaxeln koncentrerad–yvig, dvs. intrycket blir inte entydigt. Resultatet av fallstudien är en beskrivning av stilen hos kursplanen i sig men också en beskrivning av texten som en representant för (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, dvs. en genreanalys. Resultaten av analysen diskuteras och jämförelser görs med tidigare studier av den övergripande genren ’styrdokument’ med olika (sub)genrer. Studien avslutas med ett antal förslag till fortsatt forskning som gäller (sub)genren ’styrdokument inom högskolan’.},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2011},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@inProceedings{landqvist-2011-"massingssoppa"-144798,
title = {"Mässingssoppa", "Lundgren" och "Mittinatta". Ett besök i musikerslangens utmarker},
booktitle = {Festsymposium för Anders-Börje Andersson, Göteborgs universitet, 2010-01-29},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2011},
}
@inProceedings{landqvist-2011-"nodiga-144796,
title = {”Nödiga Underrättelser för Hundwänner.” Några iakttagelser i en praktisk handbok ”Af en Öfwer-Jägmästare i Sachsen.” (Stockholm 1823)},
booktitle = {Festseminarium för Monica Johansson, Göteborg, 2011-06-17},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2011},
}
@inProceedings{landqvist-2010-fackmannen-131751,
title = {Fackmännen, lekmännen och juridiken: några aspekter på juridiska handböcker för lekmän},
booktitle = {Nissilä, Niina & Nestori Siponkoski (red.), Språk och känslor. VAKKI-symposium XXX. (Publikationer av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet 37.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2010},
pages = {165--175},
}
@book{landqvist-2003-"abolition"-95686,
title = {"Abolition", "militärmål", "rusdryck" och "kåkfarare". Studier i ett svenskt juridiskt ordförråd 1800-2000},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2003},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {1650-2582},
}
@book{landqvist-2010-systrars-124431,
title = {I systrars och doktorers sällskap. Kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner på engelska och svenska},
abstract = {Denna undersökning ägnas frågan hur kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner uttrycks. Materialet består av 288 titlar på romaner utgivna i den svenska Vita serien under 1970-, 1980- och 1990-talet. Av dessa är 130 engelska originaltitlar med sina svenska motsvarigheter, medan de återstående 28 romantitlarna är svenska originaltitlar. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för undersökningen utgörs av Christiane Nords funktionellt inriktade översättningsteori, tillämpad på titlar och överskrifter till olika typer av tryckta verk.
Undersökningens primära syfte är att kartlägga – utifrån Nords teoretiska modell – hur sex olika kommunikativa funktioner kommer till uttryck i materialet som helhet, att klarlägga likheter och skillnader mellan de tre delmaterialen samt att förklara resultaten. Till det primära syftet – med sin empiriska inriktning, och sina deskriptiva, kontrastiva och explanativa aspekter – kommer ett sekundärt syfte som är av mer teoretisk-metodisk karaktär, nämligen att pröva och utvärdera Nords modell för att studera titlar och överskrifter till litterära verk.
Resultaten för de tre grundläggande kommunikativa funktionerna, dvs. den distinktiva, den metatextuella och den fatiska funktionen, och för de tre möjliga kommunikativa funktionerna, dvs. den referentiella funktionen, den expressiva funktionen och appellfunktionen, redovisas och diskuteras. På vissa jämförelsepunkter finns överensstämmelser mellan samtliga tre delmaterial, medan det i andra fall finns överensstämmelser mellan de båda svenskspråkiga delmaterialen kontra det engelskspråkiga.
Ett centralt begrepp för diskussionen av resultaten är ’normer’. Normer för titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner kan vara kodifierade i skriven form, men de kan också ha formen av en värdegemenskap mellan uppdragsgivaren och den eller de som ska producera titlarna, dvs. titelproducenterna. Resultaten för delmaterialet med engelska originaltitlar och deras svenska motsvarigheter diskuteras även utifrån de krav som Nord ställer på översättningar av titlar och överskrifter; dessa ska vara både funktionella för mottagaren av översättningen och lojala mot den ursprunglige sändarens intentioner. För denna diskussion utnyttjas även resultat för delmaterialet med svenska originaltitlar.
Olika fördelar och nackdelar med Nords modell för att undersöka titlar och överskrifter diskuteras. Utifrån den genomförda undersökningen ges slutligen förslag på vidare forskning inom området.
},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2010},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {1102-4518},
}
@book{landqvist-2003-sma-117542,
title = {Sju små fält. Om positionsgrammatisk analys av satser och meningar},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2003},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@book{landqvist-1994-tala-117536,
title = {Tala svenska. Del II: Muntliga övningar för juris studerande och andra},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1994},
publisher = {Korkeakoulujen kielikeskus, Jyväskylä},
address = {Jyväskylä},
ISBN = {951-34-0029-8},
}
@book{landqvist-1993-tala-117534,
title = {Tala svenska. Del I: Muntliga övningar för kommunikation i arbetslivet},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1993},
publisher = {Korkeakoulujen kielikeskus, Jyväskylä},
address = {Jyväskylä},
ISBN = {951-680-655-4},
}
@book{landqvist-1991-argumentera-117533,
title = {Argumentera - diskutera - agera. Muntliga övningar för juris studerande och andra},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1991},
publisher = {Korkeakoulujen kielikeskus, Jyväskylä},
address = {Jyväskylä},
ISBN = {951-680-661-9},
}
@edited_book{ekblad-etal-2008-texter-77201,
title = {Texter emellan 10. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2006-2008},
editor = {Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Ljunggren, Magnus and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall and Söhrman, Ingmar},
year = {2008},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {1404-1065},
}
@edited_book{alvstad-etal-2004-texter-33682,
title = {Texter emellan 6. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2002-2004},
editor = {Alvstad, Cecilia and Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2004},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{alvstad-etal-2005-texter-33683,
title = {Texter emellan 7. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2003-2005.},
editor = {Alvstad, Cecilia and Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Ljunggren, Magnus and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2005},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@inProceedings{landqvist-2005-nar-33672,
title = {När Surgeon on call blir Lyssna på mitt hjärta: om översättning av romantitlar i Vita serien},
booktitle = {Mård-Miettinen, K. & Niemelä, N. (eds), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXV, Vörå, 12-13 Feb. 2005. (Publikationer av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet 32.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2005},
pages = {184--193},
}
@article{landqvist-nordman-1997-svenskt-114030,
title = {Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland. En licentiatuppsats och några kommentarer},
journal = {Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån},
author = {Landqvist, Hans and Nordman, Marianne},
year = {1997},
volume = {1997},
number = {1},
pages = {5--11},
}
@article{landqvist-2001-sprak-114044,
title = {Språk i ständig förändring. Något om några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan},
journal = {Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
volume = {2001},
number = {4},
pages = {14--18},
}
@article{landqvist-2000-spraklagstiftning-114038,
title = {Språklagstiftning i Sverige - finns det någon sådan?},
journal = {POPPIS. Svensklärarna i Finland rf:s medlemsbrev för läshungriga och individualister},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2000},
pages = {8--9},
}
@article{landqvist-2001-informellare-114039,
title = {Informellare, försiktigare och internationellare. Lite om några aktuella tendenser i sverigesvenskan},
journal = {POPPIS. Svensklärarna i Finland rf:s medlemsbrev för läshungriga och individualister},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
volume = {2001},
pages = {7--9},
}
@article{landqvist-2000-finlandska-114033,
title = {Finländska fingeravtryck i nutida författningar - finns det några sådana?},
journal = {Språkråd. Statsrådets svenska språknämnd informerar},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2000},
volume = {2000},
number = {2},
}
@article{landqvist-1996-"straff"-114025,
title = {"Straff" och "påföljd" - finns det någon skillnad?},
journal = {Rättstrycket. Juridiska Föreningen i Göteborg},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
volume = {1996},
number = {2},
pages = {18--21},
}
@edited_book{landqvist-etal-2003-texten-113825,
title = {Texten framför allt. Festskrift till Aina Lundqvist på 65-årsdagen den 11 september 2003},
editor = {Landqvist, Hans and Malmgren, Sven-Göran and Norén, Kerstin and Rogström, Lena and Wallgren Hemlin, Barbro},
year = {2003},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{alvstad-etal-2003-texter-113824,
title = {Texter emellan 5. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2001-2003},
editor = {Alvstad, Cecilia and Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2003},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{haglunddragic-etal-2002-texter-113823,
title = {Texter emellan 4. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2000-2002},
editor = {Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2002},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{haglunddragic-etal-2001-texter-113822,
title = {Texter emellan 3. Examensarbeten vid översättarutbildningen 1999-2001},
editor = {Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Lundqvist, Aina and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2001},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{haglunddragic-etal-2000-texter-113821,
title = {Texter emellan 2. Examensarbeten vid översättarutbildningen 1998-2000},
editor = {Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Lundqvist, Aina and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2000},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@article{landqvist-2003-[review-113820,
title = {[Review of] Heikki E. S. Mattila (ed.), The Development of Legal Language. Papers from an international Symposium held at the University of Lapland. September 13-15, 2000},
journal = {Hermes. Journal of Linguistics},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2003},
volume = {31},
pages = {219--227},
}
@edited_book{landqvist-2004-rapport-33687,
title = {Rapport från Konferens om översättarutbildningar i Sverige. Göteborg den 5-6 maj 2004},
editor = {Landqvist, Hans},
year = {2004},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{englunddimitrova-landqvist-2006-svenska-33684,
title = {Svenska som källspråk och målspråk. Aspekter på översättningsvetenskap},
editor = {Englund Dimitrova, Birgitta and Landqvist, Hans},
year = {2006},
publisher = {Göteborg University},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{landqvist-etal-2006-texter-34958,
title = {Texter emellan 8. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2004-2006},
editor = {Landqvist, Hans and Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Lindvall, Lars and Ljunggren, Magnus and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall},
year = {2006},
publisher = {Göteborg University},
address = {Göteborg},
}
@edited_book{ekblad-etal-2007-texter-59137,
title = {Texter emellan 9. Examensarbeten vid översättarutbildningen 2005-2007 },
editor = {Ekblad, Sven and Haglund-Dragic, Monica and Landqvist, Hans and Lindvall, Lars and Ljunggren, Magnus and Malmgren, Sven-Göran and Stålhammar, Mall and Söhrman, Ingmar},
year = {2007},
publisher = {Göteborg University},
address = {Göteborg},
ISBN = {1404-1065},
}
@book{landqvist-1996-svenskt-95684,
title = {Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland. En komparativ studie av några syntaktiska och lexikala drag i skuldsaneringslagstiftningen},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
ISBN = {1102-4518},
}
@techreport{landqvist-2000-spraklagstiftning-113364,
title = {Språklagstiftning i Sverige och Finland. Ett sociolingvistiskt perspektiv},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2000},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
}
@incollection{landqvist-englunddimitrova-2006-inledning-33674,
title = {Inledning},
booktitle = {Svenska som målspråk och källspråk. Aspekter på översättningsvetenskap},
author = {Landqvist, Hans and Englund Dimitrova, Birgitta},
year = {2006},
publisher = {University of Gothenburg},
address = {Göteborg},
pages = {1--3},
}
@article{landqvist-1998-"finlandssvenska"-113274,
title = {"Finlandssvenska" - omläsning av en klassiker. Om Hugo Bergroths språksyn utifrån sociolingvistiska perspektiv},
journal = {Folkmålsstudier. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1998},
volume = {38},
pages = {11--32},
}
@article{landqvist-2006-"lira-35816,
title = {"Lira utanför", "marschkaggar", "rörpulare" och "Ankdammen": en pilotstudie av svensk musikerslang},
journal = {Tidskriften Nordiska Språk Nättidskrift},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2006},
volume = {2006},
}
@article{landqvist-2004-granser-33685,
title = {Ord och gränser. Om "sushi", "sal" och ett antal andra ord i svenskan},
journal = {Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2004},
volume = {2004},
number = {2},
pages = {15--22},
}
@inProceedings{landqvist-2001-anvands-113332,
title = {Hur används "finlandssvensk(a)"? Om "finl.", "finl. o. åld.", "högtidligt o. finl." samt andra bruklighetsbeteckningar i SAOL12},
booktitle = {Nordman, M. et al. (red.), Svenskan i Finland. Föredrag vid sjätte sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland. Vasa 21-22.3.2000. (Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja raportteja 75.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
pages = {74--84},
}
@inProceedings{landqvist-2002-lan-113339,
title = {Arv och lån. Juridiska termer, ord och fraser i svenskan 1800-2000},
booktitle = {Ohlsson, S. Ö. & V. Voodla (utg.), Studier i svensk språkhistoria 7. Svenska språkets historia i Östersjöområdet. (Nordistica Tartuensia 7.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2002},
pages = {227--239},
}
@inProceedings{landqvist-2002-swedish-113338,
title = {Swedish legal vocabulary in the 19th and 20th centuries - Some aspects on indigenous words and loan-words},
booktitle = {Koskela, M. et al. (ed.), Porta Scientiae I-II. Lingua specialis. Proceedings from the 13th European Symposium on LSP. (Proceedings of the University of Vaasa. Reports 95.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2002},
pages = {97--108},
}
@inProceedings{landqvist-2002-"alibi"-113336,
title = {"Alibi", "muntlighet" och "hingstbesiktningstvång" - några aspekter på svensk juridisk terminologi 1800-2000},
booktitle = {Sundman, M. & A-M. Londen (utg.), Svenskans beskrivning},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2002},
volume = {25},
pages = {120--131},
}
@inProceedings{landqvist-2001-fran-113335,
title = {Från "abolition" till "styckningsinstrument". Lånord i svensk juridisk terminologi 1800-2000},
booktitle = {Järvi, O. (red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXI. (Publikationer av forskargruppen för översättningsteori och fackspråk vid Vasa universitet 28.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
pages = {167--178},
}
@inProceedings{landqvist-2001-"han"-113334,
title = {"Han", "hon", "han eller hon" och "hon eller han". Generiska pronomen i svenskt författningsspråk},
booktitle = {Nordenstam, K. & K. Norén (utg.), Språk, kön och kultur. Rapport från fjärde nordiska konferensen om språk och kön Göteborg den 6-7 oktober 2000},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2001},
pages = {150--162},
}
@inProceedings{landqvist-1996-skuldsanering-113325,
title = {Om skuldsanering stadgas i 8 kap. Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland},
booktitle = {Ivars, A-M et al. (utg.), Svenskans beskrivning},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
volume = {21},
pages = {172--182},
}
@inProceedings{landqvist-1999-genreschema-113330,
title = {Genreschema och makrostruktur. Om form och innehåll i nutida svenskspråkiga lagtexter},
booktitle = {Andersson, L-G.et al. (utg.), Svenskans beskrivning},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1999},
volume = {23},
pages = {197--206},
}
@inProceedings{landqvist-1999-"undersokning-113329,
title = {"Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud" - om rubrikernas utformning i nutida svenska lagtexter},
booktitle = {Wilske, D. (red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XVIII. (Publikationer av forskargruppen för översättningsteori och fackspråk vid Vasa universitet 23.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1999},
pages = {178--191},
}
@inProceedings{landqvist-1997-textlingvistisk-113328,
title = {Textlingvistisk analys av författningstexter - en pilotstudie},
booktitle = {Wilske, D. (red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XVII. (Publikationer av forskargruppen för översättningsteori och fackspråk vid Vasa universitet 22.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1997},
pages = {146--156},
}
@inProceedings{landqvist-1996-personligt-113327,
title = {Hur personligt är "Personligt"? Några synpunkter på minilektbegreppet},
booktitle = {Wilske, D. (red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XVI. (Publikationer av forskargruppen för översättningsteori och fackspråk vid Vasa universitet 21.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
pages = {124--135},
}
@inProceedings{landqvist-1996-svenskt-113326,
title = {Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland},
booktitle = {Laurén, C. & M. Nordman (red.), Fackspråk i olika kontexter. Forskning i Norden. (Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja rapportteja 13.)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1996},
pages = {108--122},
}
@article{landqvist-1997-"memma"-113313,
title = {"Memma", "semlor" och "örfilar". Är finlandssvenska ett eget språk?},
journal = {Vad menar de egentligen? (Humanistdag-boken 10)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1997},
pages = {157--164},
}
@article{landqvist-2003-invandrare-113312,
title = {Invandrare, turister och bofasta - ord och gränser},
journal = {Gränser (Humanistdag-boken 16)},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2003},
pages = {177--183},
}
@article{landqvist-1997-"straff"-113273,
title = {"Straff" och "påföljd". Om pressens användning av två termer under tre decennier},
journal = {Språk och stil},
author = {Landqvist, Hans},
year = {1997},
volume = {7},
pages = {37--58},
}
@edited_book{johannesson-etal-2008-ordat-70411,
title = {Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren den 25 april 2008 (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 34)},
editor = {Jóhannesson, Kristinn and Landqvist, Hans and Lundqvist, Aina and Rogström, Lena and Sköldberg, Emma and Wallgren Hemlin, Barbro},
year = {2008},
publisher = {Göteborg University},
address = {Göteborg},
ISBN = {978-91-974747-4-0},
}
@inProceedings{landqvist-2006-varierande-34957,
title = {Varierande normer eller fullständig normlöshet i Vilda västern? Om översättning av titlar till Bill och Ben-romaner},
booktitle = {Lehtinen, Esa & Nina Niemelä (eds.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXVI, Vasa 11-12.2.2006 (Publikationer av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet 33).},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2006},
ISBN = {952-476-156-4},
pages = {150--161},
}
@inProceedings{landqvist-2007-informalisering-40558,
title = {Informalisering, politisk korrekthet och skitsnack: om några aktuella utvecklingstendenser i svenskan},
booktitle = {ICC The European Language Network, 14th Annual Conference, Stockholm, 2007-03-24},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2007},
}
@article{landqvist-2004-[recension-33681,
title = {[Recension av ] Mattila, Heikki E. S., Anne Jussila & Outi Kallio, Oikeuselämän lyhennesanakirja - Juridisk förkortningsordbok},
journal = {LexicoNordica},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2004},
number = {11},
pages = {261--269},
}