Vetenskapsrådet

Historisk levnadsstandard är ett centralt forskningsfält inom ämnet ekonomisk historia. I detta forskningsfält har förslavade individer ofta osynliggjorts på grund av att de saknas i de källor som vanligen används. Detta projekt ska studera hur förslavade människor i 1800-talets USA beskrev sin levnadsstandard, baserat på en stor mängd ”slavnarrativ” – självbiografiska texter av, eller intervjuer med, före detta förslavade människor. Tidigare forskning uppskattar att det finns cirka 5 000 sådana berättelser från USA i olika arkivsamlingar. Berättelserna kommer att samlas i en annoterad textkorpus. Den annoterade textkorpusen kommer så småningom att göras fritt tillgänglig för vidare forskning, för att kunna användas för såväl historisk som språkvetenskaplig eller annan forskning. När korpusen har tagit form, kommer vi att studera hur dessa individer beskrev både sin materiella levnadsstandard (i form av ägande av materiella saker) och sina icke-materiella livsvillkor (med fokus på det trauma som slaveriets våld och tvång innebar). Textanalysen kommer att omfatta både datorstödd analys och forskardriven, korpusbaserad diskursanalys av berättelserna. Detta tillvägagångssätt möjliggör en större helhetsbild av de förslavades många olika röster än vad tidigare (huvudsakligen anekdotisk) forskning på området har kunnat ge. Vi kommer att analysera om dessa två aspekter varierade med avseende på sociala, kulturella och geografiska faktorer, samt om de förändrades över tid – framförallt i och med att individerna befriade sig själva eller blev befriade från slaveriet. Projektet genomförs av Klas Rönnbäck (ekonomisk historia), Irene Elmerot (korpuslingvistisk diskursanalys) och Leif-Jöran Olsson (språkteknologi), i samarbete med Morgan State University i USA och en bred internationell referensgrupp med framstående forskare från olika forskningsämnen.

Hur skapas ny grammatik? Språkhistorisk forskning har främst studerat hur nya grammatiska ord och konstruktioner blir till. Med vårt projekt vill vi ta ett större grep och utforskar vi hur nya grammatiska konstruktioner tillsammans skapar ett grammatiskt nätverk. Vi fokuserar mer specifikt på hur verbkonstruktioner i nederländska gradvis bygger ett större nätverk under de senaste tvåhundra åren.

At Språkbanken Text, we have an ongoing research theme that relates to computational modeling of word meaning called (computational) lexical semantic change. In this theme, we have both research projects and a larger research program.

The aim of this project is to build a versatile lexical infrastructure for Swedish language technology (LT).

Accessibility of research data is critical for advances in many research fields, but textual data often cannot be shared due to the presence of personal and sensitive information, e.g names, political opinions. GDPR suggests pseudonymization as a solution, but we need to learn more about it before adopting it for manipulation of research data.

HUMINFRA  är en ny distribuerad, nationell infrastruktur för forskning inom humaniora, konst och samhällsvetenskap.

The project studies the rise of complex verb constructions in Germanic.

The goal of this project is to create a database of comparable lexical items in a number of representative languages spoken in the Himalayan region in India and to use this database for investigating the Himalayas as a linguistic area.

The goal of the SweFN++ project is to build an open-content -- i.e., freely available and modifiable -- integrated lexical resource for Swedish -- so far lacking -- to be used as a basic infrastructural component in Swedish language technology (LT) research and in the development of LT applications for Swedish.