L2 profiler för svenska

Fullständiga titeln: Utveckling av lexikala och grammatiska kompetenser i invandrarsvenska, RJ, 2018-2020 (-2021)

Bakgrund

Fler invandrare söker sig till Sverige och det blir alltmer viktigt att kunna lära ut svenska som andraspråk (eller främmande språk) (L2) på bästa möjliga sätt. Detta betyder att det finns ett större behov än någonsin av att lära ut svenska och att testa kunskapsnivåer i svenska. Dessutom finns det förstås ett behov av att förstå och enas om vad olika nivåer betyder. De senaste åren har sett nya metoder för att studera språkutvecklingen inom L2 bl.a. med hjälp av inlärarkorpusar.

Allmän beskrivning

För svenska finns det ytterst få sådana studier, men Språkbanken har en inlärarkorpus med uppsatser och en kursbokskorpus (för L2 svenska) som lämpar sig för sådana studier. Texterna i korpusarna är kopplade till det ramverk för språkkvalifikationer som EU antog för ett drygt decennium sedan. I detta projekt vill vi med hjälp av de två korpusarna titta på hur många ord och uttryck som studenter av L2 svenska kan förstå och producera. Hur ändrar sig studenters språk grammatiskt när deras språk utvecklar sig? Hur överensstämmer studenternas utveckling med utvecklingen i kursböckerna? Projektet kommer även att bidra med kunskap kring hur vi undervisar vokabulär och grammatik i L2 svenska utifrån vår studie av textbokstexter. Vi har dessutom förhoppningar om att kunna se hur inlärningsmönstren påverkas av läroböckerna och hur de faktiska inlärningsmönstren i korpusarna överensstämmer med tidigare konstaterade inlärningsgångar inom andraspråksforskning.

Institutioner/organisationer

• Elena Volodina, Göteborgs universitet, Sverige (Projektledare)
• Therese Lindström Tiedemann, Helsingfors universitet, Finland (Forskare)

Finansiering

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond under 2018-2020 via anslaget P17-0716:1

Presentationer

• Therese Lindström Tiedemann, Beatrice Silén, Stellan Petersson och Maisa Lauriala (Januari 2021) Morfologisk profilering och svenska som andraspråk. Språkstrukturseminariet, University of Gothenburg (Sweden) [Slides]
• Therese Lindström Tiedemann, Beatrice Silén, Stellan Petersson och Maisa Lauriala (December 2020) Morfologisk profilering och svenska som andraspråk. Scandinavian languages and Swedish translation Research seminar, University of Helsinki (Finland) [Slides]
• David Alfter, Therese Lindstrom Tiedemann, Elena Volodina (November 2020). NLP4CALL. Organizer talk: Experts versus non-experts in crowdsourcing. Preliminary results.
• Elena Volodina, David Alfter, Therese Lindstrom Tiedemann (November 2020). SLTC-2020: Expert judgments versus crowdsourcing in ordering multi-word expressions [Slides] 
• David Alfter, Therese Lindström Tiedemann and Elena Volodina (Oktober 2020). Poster presentation. LEGATO: A flexible lexicographic annotation tool. Nodalida-2020.
• Elena Volodina, Therese Lindström Tiedemann (September, 2019) L2 profiler: Halvvägs rapport [slides]
• David Alfter. (September, 2019) The LEGATO annotation tool. Presentation at Språkbanken's kick-off. Gothenburg, Sweden. [slides]
• David Alfter. (March, 28, 2019). Idiomaticity and complexity - An L2-oriented perspective. A regular talk at Språkbanken-Text, Göteborg, Sverige.
• Therese Lindström Tiedemann. 2019. Konferenspresentation. Prepositionernas frekvens i L2 svenska – utvecklingen över CEFR-nivåer, Svenskans beskrivning 37, Åbo akademi, Åbo (Turku), Finland [Book of abstracts]
• Elena Volodina (April,11, 2019). Crowdsourcing for language learning: looking for potential. A regular research seminar at Språkbanken-Text, Gothenburg, Sweden.
• Elena Volodina (April, 3, 2019). Crowdsourcing for language learning: looking for potential. Louvain-la-Neuve, Belgium, guest talk. [pdf]
• Jaka Čibej (March, 14, 2019). MWEs and crowdsourcing. Outline and results. Lisbon, Portugal, A talk at enet-Collect annual meeting, Work Group 1. [pdf]
• Eeva-Liisa Nyqvist & Therese Lindström Tiedemann. 2019, 30 jan., Forskningsseminariet i nordiska språk, Åbo universitet. Hur behärskar finska språkbadselever passiv i åk 6 (12 år) och åk 9 (15 år)? [Abstract]
• Elena Volodina (December, 6, 2018) Introduction to the pre-workshop MWE experiment [slides]
• Jaka Čibej & David Alfter (December 6, 2018) Experiment set up and results of the MWE experiment [Slides Jaka] [Slides David]
• Eeva-Liisa Nyqvist & Therese Lindström Tiedemann. 2018, 28 nov., Forskningsseminariet i nordiska språk och svensk översättning, Helsingfors universitet. Hur behärskar finska språkbadselever passiv i åk 6 (12 år) och åk 9 (15 år)?
• Eeva-Liisa Nyqvist & Therese Lindström Tiedemann. 2018, May, 15. Hur behärskar finska språkbadselever passiv i åk 6 (12 år) och åk 9 (15 år)? Oslo, Gramino conference. [abstract] [slides]
• Therese Lindström Tiedemann. 2018, May 3. Profiling L2 Swedish: need-to-know and good-to-know competences. Presentation at a work-in-progress seminar on first-language and second-language writing. In connection to Symposium on language learning and use. Uppsala, Sweden.
• Therese Lindström Tiedemann. 2018, February. A linguist’s use of L2 corpora – The Swedish passive, a case study. SB-talk, University of Gothenburg [Slides]
• Therese Lindström Tiedemann. 2017, December. Case study: Studying the Swedish passive. Clarin workshop on Interoperability of L2 resources and tools, Gothenburg. [Slides]
• Therese Lindström Tiedemann. 2017, October. Att bli aktiv i svenska med passiva verb. Svenskans Beskrivning 2017, Uppsala [abstract]
• Therese Lindström Tiedemann. 2017, May. När passiv lärs in. Svenskan i Finland. [abstracts]

 

Visioner och planer

 

2018 

• Lexikala profiler: ordbetydelse-baserade ordlistor SenSVALex, SenSweLLex
• Resurs-förberedande arbete: transkribering och anonymisering av SweLL-piloten
• Experiment med nivålänkning (Flerordsenheter, L2 engelska)

2019

• Legato verktyg för den lexikografiska annotering
• Lexikografiska annotering (guidelines, praktiskt arbete med assistenter/lexikografer)
• Storskalig experiment med nivålänkning  (Flerordsenheter, L2 svenska), inkl kapitel i en bok
• Pilotstudie om bestämdhet på olika utvecklingsnivåer (som ett förberedande steg inför storskaligt arbete med grammatiska profiler)
• Manuell kontroll av (automatiska) annoteringskvalitén (SweLL-pilot & COCTAILL)

2020

• Grammatiska profiler: receptiv, produktiv
• Internationell workshop om CEFR-baserade grammatiska profiler (criterial features)
• Fokus för grammatiska profiler: bestämdhet, passiv, prepositioner, verb fraser, nominala fraser, ...
• Lexicala profiler - avsluta annotering viaLegato
• Analys av lexikala profiler med hjälp av komplexa nätverk
• Empirisk analys och utvärdering av lexikala profiler
• Användargränssnitt för lexikala profiler
• Nivå-länkning
• Internationell CEFRLex workshop,
• Integrering av projektets resultat till Reference Level Descriptions (EU generic initiative) (?)

2021 

• Utvärdering med användare
• Integrering av parsningsalgoritmer som en del av L2-specifika sökningar inom Korp och Strix 
• Användargränssnitt för grammatiska profiler
• Visualisering av CA(F) modell (?)

Relaterade länkar

• http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1362168816639619 [pdf]
• Webb, S. (2005). Receptive and productive vocabulary learning: The effects of reading and writing on word knowledge. Studies in Second Language Acquisition, 27(1), 33-52. [pdf]
• Eeva-Liisa Nyqvist Grammatical competence: A comparative study of noun phrases and word order in written Swedish by Finnish-speaking early total immersion students and non-immersion students
• Zilio, L., Wilkens, R., & Fairon, C. (2018). Investigating Productive and Receptive Knowledge: A Profile for Second Language Learning. In Proceedings of the 27th International Conference on Computational Linguistics (pp. 3467-3478). [pdf]
•