BibTeX

@inProceedings{landqvist-holmer-2024-finlandismer-342756,
	title        = {Finlandismer i SAOL 14: markeringssätt och informationstyper},
	abstract     = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den inofficiella normen för stavning och böjning av orden som ingår i aktuell upplaga av SAOL (Borin & Holmer 2024:42). Den första upplagan publicerades 1874, den fjortonde och senaste upplagan, SAOL14, utgavs 2015 och SAOL15 är planerad att utkomma 2025 (Holmer et al. 2024:68). Alltsedan SAOL11 (1986) ingår det i ordlistan ett antal uppslagsord och ordbetydelser vilka enbart eller främst används i finlandssvenskan och ofta kallas ”finlandismer” (af Hällström-Reijonen 2015:104–111; se t.ex. af Hällström-Reijonen 2015:99–100 om begreppen ’finlandssvenska’ och ’finlandism’). Antalet finlandismer i SAOL14 uppges vara mellan 240 och 260 (SAOL14:XVII; af Hällström-Reijonen 2015:105). Vägledande för urvalet har varit frekvens och aktualitet, geografisk spridning i svensktalande områden i Finland samt acceptabilitet. Den sistnämnda principen innebär att ”man inte ska ta med sådana finlandismer i SAOL som språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken avråder från i andra sammanhang […]” (af Hällström-Reijonen 2015:108–109). Urvalet av finlandismer i SAOL14 har alltså gjorts efter angivna principer. Men hur får användare av SAOL14 veta
(1) vilka uppslagsord och ordbetydelser som bedöms vara finlandismer? 
(2) varför orden och betydelserna klassificeras som finlandismer?
För att besvara den första forskningsfrågan görs sökningar i Svenska Akademiens lexikala databas (Salex), som utvecklas inom Språkbanken Text, och olika sätt att markera ”finlandism-status” kartläggs (se Holmer et al. 2024:69 om Salex; jfr Svensén 2004:374–397 om markeringssystem i ordböcker). Utgångspunkten för att besvara den andra forskningsfrågan är Bo Svenséns kategorisering av informationstyper som kan användas i ordböcker (Svensén 2004:9–12). Med hänsyn till informationstyper som faktiskt används i SAOL14 kan ”finlandism-status” i ordlistan, i alla fall potentiellt, avse fyra huvudkategorier:
(a) formell information (stavning, uttal, morfologi, då både ordböjning och ordbildning), 
(b) syntagmatisk information (ordklasstillhörighet, konstruktionssätt, kollokationer, idiom),
(c) semantisk information (betydelse) och/eller
(d) pragmatisk information (förekomst, bruklighet).

Referenser
Borin, L. & Holmer, L. (2024). Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 41–50. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic 

Holmer, L., Lillieström, A., Sköldberg, E. & Uppström, J. (2024). SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 68–75. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic 

af Hällström-Reijonen, C. (2015). Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker. LexicoNordica 22, s. 99–115. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/index.php/lexn/issue/archive 

SAOL14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14 uppl. Stockholm: Norstedts i distribution. Tillgänglig: https://www.gu.se/svenska-spraket/saol-svenska-akademiens-ordlista 

Svensén, B. (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 omarbetade och utökade uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
},
	booktitle    = {Svenskan i Finland 21},
	author       = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
	year         = {2024},
}

@article{landqvist-rogstrom-2024-genreutveckling-341609,
	title        = {Genreutveckling i vetenskaplig  prosa.  Clas  Bjerkanders  entomologiska  rön  i  Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar 1775–1795},
	abstract     = {The purpose of this article is to analyze the early (natural) scientific genre development in Sweden during the 18thcentury, focusing on the Royal Swedish Academy of Sciences, and its Transactions, as a discursive community. The Transactions are considered an early example  of  what  we  now  refer  to  as sakprosa but  have  never  been thoroughly  analyzed  regarding  its  genre  specific  characteristics. Bjerkander’s 26 findings on entomology are chosen as material for this study, grounded in genre analysis (Swales 1990, 2004; Bhatia 2004). The results reveal that Bjerkander’s entomological findings evolve into three subgenres. From a genre development perspective, Bjerkander’s texts primarily  reflect  an  establishing  stage  (Gunnarsson  2011),  but  they anticipate a specialized stage in three instances: Bjerkander’s use of the so-called  CARS  model,  his  methodological  awareness,  and  his  use  of references to previous research.},
	journal      = {Folkmålsstudier},
	author       = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena},
	year         = {2024},
	volume       = {62},
	pages        = {89–125},
}

@article{landqvist-etal-2024-termer-339976,
	title        = {Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologisamarbete från 1950-tal till 2020-tal},
	abstract     = {Den som vill bedriva ett framgångsrikt terminologiarbete måste ha samarbetspartners. År 1981 formulerade Christer Laurén detta faktum som att ”[b]åde ingenjören och språkmannen behövs i fackspråklig språkvård”, medan Henrik Nilsson fyrtio år senare konstaterade att ”[t]erminologer behöver experter för att kunna genomföra ett terminologiarbete av god kvalitet” (Laurén 1981, s. 9; Nilsson 2021, s. 77). Samarbetet kan ske inom ett land eller mellan personer och institutioner i flera länder (Bucher 2016a; Bucher 2017; Nilsson 2021). Den här artikeln handlar om terminologi(sam)arbete i Norden.},
	journal      = {Sprog i Norden 2024/Språk i Norden 2024. Tema: Nordterm 23 Terminologi i samhällets tjänst (Red. Kirsten Lindø Dolberg-Møller)},
	author       = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Sjöberg, Sannina},
	year         = {2024},
	pages        = {137–152},
}

@inProceedings{landqvist-etal-2024-"appendicit"-337164,
	title        = {Hur kan "appendicit", "blodförgiftning" och "hyperaktivitetssyndrom" behandlas? Medicinens fackområde i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
	booktitle    = {Svenskans beskrivning 38. Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten Örebro 4–6 maj 2022. Del II. Redigerad av Denny Jansson, Ida Melander, Gustav Westberg & Daroon Yassin Falk},
	author       = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma and Holmer, Louise},
	year         = {2024},
	publisher    = {Örebro universitet},
	address      = {Örebro},
	ISBN         = {978-91-87789-90-8},
}

@inProceedings{landqvist-2024-forutsattningar-337141,
	title        = {Förutsättningar, upplägg och utvärderingar. Utmaningar för och möjligheter med två utbildningar i terminologi vid Göteborgs universitet},
	booktitle    = {Att undervisa i terminologi – utmaningar och möjligheter. Konferens 23–24 maj i Stockholm},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2024},
}

@article{landqvist-skoldberg-2024-interjektioner-336473,
	title        = {Interjektioner som lexikografisk utmaning. En fallstudie av interjektioner med engelskt ursprung utifrån Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
	abstract     = {In this article, a qualitative and, to some extent, comparative metalexicographic case study is reported. The study will answer two research questions: (1) How are the interjections "sorry", "shit" and "wow" described in The Contemporary Dictionary of the Swedish Academy (SO) compared to the corresponding dictionary articles in The Danish Dictionary (DDO) and the Norwegian Academy’s Dictionary (NAOB) and how can the SO descriptions be developed?; (2) How can the interjections "yes", "nice/najs" and "woho/wohoo" be analyzed and then described in new dictionary articles in an updated version of SO? The point of departure for answering both RQs is a number of information categories that are common in dictionary articles. Furthermore, the use of the current interjections in contemporary corpora and text collections for Swedish are crucial for the investigation. The results of the study show that interjections as a category implies several challenges for lexicographers regarding information about their spelling, pronunciation, and inflection, meaning, language examples, usage comments as well as information about their establishment, origin, and kinship. Finally, some suggestions are presented for how the description of interjections in the dictionary can be developed.},
	journal      = {ASLA:s skriftserie/ASLA Studies in Applied Linguistics},
	author       = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma},
	year         = {2024},
	volume       = {31},
	pages        = {26--55},
}

@article{landqvist-2024-finlandssvenska-335636,
	title        = {Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon},
	abstract     = {Svenskt översättarlexikon innehåller artiklar om sverigesvenska och finlandssvenska översättare. Vilka översättare i lexikonet kan sägas vara finlandssvenskar? Och finns det några finlandssvenska översättare som inte ingår i lexikonet – men som borde göra det?

},
	journal      = {Språkbruk},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2024},
	volume       = {2024},
	number       = {2024-03-07},
}