Språkbanken Text är en avdelning inom Språkbanken.
BibTeX
– Kopierat!
– Kunde inte kopiera!
@inProceedings{holmer-2024-svenska-342760,
title = {Så kan svenska ordböcker användas i undervisning},
abstract = {Svenska ordböcker – finns sådana fortfarande? Och hur skulle de kunna användas mer aktivt i undervisningen? Med utgångspunkt i dessa frågor visas och diskuteras i föredraget hur allmänt tillgängliga ordboksresurser är uppbyggda och hur de kan användas aktivt i undervisningen.},
booktitle = {Ämnets dag 2024, Svenska},
author = {Holmer, Louise},
year = {2024},
address = {Göteborg},
}
@inProceedings{landqvist-holmer-2024-finlandismer-342756,
title = {Finlandismer i SAOL 14: markeringssätt och informationstyper},
abstract = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den inofficiella normen för stavning och böjning av orden som ingår i aktuell upplaga av SAOL (Borin & Holmer 2024:42). Den första upplagan publicerades 1874, den fjortonde och senaste upplagan, SAOL14, utgavs 2015 och SAOL15 är planerad att utkomma 2025 (Holmer et al. 2024:68). Alltsedan SAOL11 (1986) ingår det i ordlistan ett antal uppslagsord och ordbetydelser vilka enbart eller främst används i finlandssvenskan och ofta kallas ”finlandismer” (af Hällström-Reijonen 2015:104–111; se t.ex. af Hällström-Reijonen 2015:99–100 om begreppen ’finlandssvenska’ och ’finlandism’). Antalet finlandismer i SAOL14 uppges vara mellan 240 och 260 (SAOL14:XVII; af Hällström-Reijonen 2015:105). Vägledande för urvalet har varit frekvens och aktualitet, geografisk spridning i svensktalande områden i Finland samt acceptabilitet. Den sistnämnda principen innebär att ”man inte ska ta med sådana finlandismer i SAOL som språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken avråder från i andra sammanhang […]” (af Hällström-Reijonen 2015:108–109). Urvalet av finlandismer i SAOL14 har alltså gjorts efter angivna principer. Men hur får användare av SAOL14 veta
(1) vilka uppslagsord och ordbetydelser som bedöms vara finlandismer?
(2) varför orden och betydelserna klassificeras som finlandismer?
För att besvara den första forskningsfrågan görs sökningar i Svenska Akademiens lexikala databas (Salex), som utvecklas inom Språkbanken Text, och olika sätt att markera ”finlandism-status” kartläggs (se Holmer et al. 2024:69 om Salex; jfr Svensén 2004:374–397 om markeringssystem i ordböcker). Utgångspunkten för att besvara den andra forskningsfrågan är Bo Svenséns kategorisering av informationstyper som kan användas i ordböcker (Svensén 2004:9–12). Med hänsyn till informationstyper som faktiskt används i SAOL14 kan ”finlandism-status” i ordlistan, i alla fall potentiellt, avse fyra huvudkategorier:
(a) formell information (stavning, uttal, morfologi, då både ordböjning och ordbildning),
(b) syntagmatisk information (ordklasstillhörighet, konstruktionssätt, kollokationer, idiom),
(c) semantisk information (betydelse) och/eller
(d) pragmatisk information (förekomst, bruklighet).
Referenser
Borin, L. & Holmer, L. (2024). Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 41–50. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
Holmer, L., Lillieström, A., Sköldberg, E. & Uppström, J. (2024). SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 68–75. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
af Hällström-Reijonen, C. (2015). Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker. LexicoNordica 22, s. 99–115. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/index.php/lexn/issue/archive
SAOL14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14 uppl. Stockholm: Norstedts i distribution. Tillgänglig: https://www.gu.se/svenska-spraket/saol-svenska-akademiens-ordlista
Svensén, B. (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 omarbetade och utökade uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
},
booktitle = {Svenskan i Finland 21},
author = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
year = {2024},
}
@inProceedings{holmer-etal-2024-time-341975,
title = {Time to Say Goodbye Revisited – On the Exclusion of Headwords from the Swedish Academy Glossary (SAOL)},
abstract = { In the revision process of dictionaries, adding new headwords or new senses to already existing headwords is what typically receives the most attention. In this article, we bring into focus the intriguing dilemma of exclusion of headwords from the Swedish Academy Glossary (SAOL), which is still published in print versions. In the e-dictionary-era, removing headwords may seem questionable. SAOL is, however, a contemporary dictionary which aims to reflect present-day Swedish. In order to keep the lemma list up to date, new headwords are added and obsolete words are removed. The editors of SAOL have practised lemma exclusion in connection with the revisions of new editions for almost 150 years. In this paper, we present SAOL and argue that lemma exclusion is crucial to SAOL’s aim and target group. We also present our most recent corpus material, methods and tools included in this process.},
booktitle = {Despot, Kristina Štrkalj, Ostroški, Ana & Ivana, Anić (eds.). Lexicography and Semantics, Proceedings of the XXI EURALEX International Congress, 8–12 October 2024, Cavtat, Croatia},
author = {Holmer, Louise and Lillieström, Ann and Sköldberg, Emma and Uppström, Jonatan},
year = {2024},
publisher = {Institut za hrvatski jezik},
address = { Zagreb},
ISBN = {978‐953‐7967‐77‐2},
}
@inProceedings{borin-holmer-2024-tradita-333774,
title = {Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography},
abstract = {Swedish computational lexicography has a long history at the University of Gothenburg, both in its primary role as a central aspect of the scientific study of vocabulary and also as an infrastructural component for conducting research based on language data. Starting in the 1960s, the Språkdata research group pioneered corpus-supported lexicography for Swedish, forming the basis for successive editions of the two main descriptive dictionaries of contemporary Swedish, SAOL and SO. Language technological lexical resources for Swedish have been developed by the research unit/research infrastructure Språkbanken Text since the turn of the millennium, most recently in the framework of the Swedish FrameNet++initiative. After two decades of separation, these two largely mutually independently developed strands of computational lexicography have now joined forces under the umbrella of Språkbanken’s lexical research infrastructure to advance the field technically, methodologically, and scientifically.},
booktitle = {Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), 10-11 January, 2024, Gothenburg, Sweden / (Eds. Elena Volodina, Gerlof Bouma, Markus Forsberg, Dimitrios Kokkinakis, David Alfter, Mats Fridlund, Christian Horn, Lars Ahrenberg, Anna Blåder)},
author = {Borin, Lars and Holmer, Louise},
year = {2024},
publisher = {LiU Electronic Press},
address = {Linköping},
ISBN = {978-91-8075-512-2},
}
@inProceedings{holmer-etal-2024-saol-333679,
title = {SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden},
abstract = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL 14, 2015) spelar en viktig roll inom svensk språkvetenskaplig infrastruktur, något som framkommer i denna artikel. Vidare presenteras preliminära resultat av en undersökning av hur frekventa uppslagsorden i SAOL egentligen är i olika delkorpusar med modern allmänspråklig svenska. För att ordlistan även fortsättningsvis ska kunna användas inom svensk ordforskning, vid språkstudier m.m., men också bli mer central inom språkteknologiska sammanhang, är det avgörande att SAOL:s uppslagsord vilar på vetenskaplig grund, moderna språkteknologiska metoder och uppdaterade korpusmaterial. Fokus i artikeln ligger på de uppslagsord som inte finns belagda i korpusmaterialet, och som därmed kan tänkas mönstras ut inför den kommande femtonde upplagan.},
booktitle = {Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), Gothenburg, 10–11 January 2024 (eds. Elena Volodina, Gerlof Bouma, Markus Forsberg, Dimitrios Kokkinakis, David Alfter, Mats Fridlund, Christian Horn, Lars Ahrenberg, Anna Blåder)},
author = {Holmer, Louise and Lillieström, Ann and Sköldberg, Emma and Uppström, Jonatan},
year = {2024},
publisher = {Linköping Electronic Conference Proceedings},
address = {Linköping },
ISBN = {978-91-8075-512-2},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2024-"appendicit"-337164,
title = {Hur kan "appendicit", "blodförgiftning" och "hyperaktivitetssyndrom" behandlas? Medicinens fackområde i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
booktitle = {Svenskans beskrivning 38. Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten Örebro 4–6 maj 2022. Del II. Redigerad av Denny Jansson, Ida Melander, Gustav Westberg & Daroon Yassin Falk},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma and Holmer, Louise},
year = {2024},
publisher = {Örebro universitet},
address = {Örebro},
ISBN = {978-91-87789-90-8},
}