Språkbanken Text är en avdelning inom Språkbanken.
BibTeX
– Kopierat!
– Kunde inte kopiera!
@inProceedings{rogstrom-johansson-2023-kungliga-335970,
title = {Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar som digitaliserad lexikalisk resurs. Fyra pilotstudier i historiskt ordförråd.},
booktitle = {Nordiska studier i lexikografi 16. Rapport från 16:e konferensen om lexikografi i Norden Lund 27–29 april 2022},
author = {Rogström, Lena and Johansson, Sofie},
year = {2023},
publisher = {Nordiska föreningen för lexikografi och Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning},
address = {Lund och Göteborg },
ISBN = {978-91-986791-5-1},
}
@inProceedings{johansson-rogstrom-2022-digitaliserad-326866,
title = {Digitaliserad 1700-talstext som lexikaliskt verktyg – utmaningar och möjligheter},
abstract = {Refereegranskat bidrag till NFL-konferensen 2022 i form av poster.
Digitaliserad 1700-talstext som lexikaliskt verktyg – utmaningar och möjligheter
Sofie Johansson & Lena Rogström
Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Modern lexikografi baseras idag på stora elektroniskt tillgängliga korpusar som kan analyseras
med en mängd digitala verktyg. Ett sådant är SPARV (Borin et al. 2016) som möjliggör
morfosyntaktisk analys av texter, vilket t.ex. är användbart vid kartläggning och studier av
språkbruk på ord-, fras- och meningsnivå.
SPARV kan användas vid analys av äldre texter, men för text tillkommen före 1800-talet är den
större variationen i stavning fortfarande ett problem, vilket begränsar analyser för t.ex.
språkhistoriska ändamål.
I vår posterpresentation visar vi hur vi inom projektet Digitalisering av Kungliga
Vetenskapsakademiens Handlingar (finansierat av Centrum för Digital Humaniora vid
Hum.Fak., Göteborgs universitet) utnyttjar AI och teckenigenkänningsverktyg samt moderna
lexikologiska metoder på vetenskaplig text från 1700-talet för att kartlägga framväxten av ett
vetenskapligt ordförråd. Vi har t.ex. upprättat ordlistor i syfte att skapa en bild av det ordförråd
som användes då och som skiljer sig ifrån dagens språk, antingen ortografiskt eller pragmatiskt.
Genom att använda lexikala profiler kan graforden studeras ur ett frekvensbaserat perspektiv
samt jämföras med ordlistor med modern svenska.
Vi analyserar också materialet i Språkbankens analysverktyg SPARV i syfte att kunna upprätta
lexikaliska profiler över såväl specifika subgenrer som författare. I detta arbete är vårt mål att
kunna visa hur delar av den ortografiska variationen kan kopplas till KARPs lexikon (Borin et
al. 2012) och därigenom förbättra analysmöjligheterna också för texter från 1700-talet.
Dessa resultat kan utnyttjas för såväl historisk lexikografi (SAOB.2) som för vår kunskap om
fackspråksetablering, vetenskapligt språkbruk och lexikalisk utveckling generellt sett.
Referenser
Lars Borin, Markus Forsberg, Martin Hammarstedt, Dan Rosén, Roland Schäfer, Anne
Schumacher. 2016. Sparv: Språkbanken’s corpus annotation pipeline infrastructure.
Proceedings of SLTC 2016. The Sixth Swedish Language Technology Conference.
Lars Borin, Markus Forsberg, Leif-Jöran Olsson, and Jonatan Uppström. 2012. The open
lexical infrastructure of Språkbanken. In Proceedings of the Eighth International Conference
on Language Resources and Evaluation (LREC'12), Istanbul: ELRA. 3598-3602
Nyckelord: Fackordförråd;1700-talstext; morfosyntaktisk analys; lexikal profil
},
booktitle = {Book of abstracts, NFL, Lund 4-6 maj 2022},
author = {Johansson, Sofie and Rogström, Lena},
year = {2022},
}
@inProceedings{randahl-johansson-2022-larares-323073,
title = {Lärares professionsspråk på Facebook},
booktitle = {Svenskans beskrivning 38, 4-6 maj 2022, Örebro},
author = {Randahl, Ann-Christin and Johansson, Sofie},
year = {2022},
}
@inProceedings{lindholm-johansson-2022-diakroniskt-326865,
title = {Ett diakroniskt perspektiv på bedömning av ordkunskap},
abstract = {
Anna Lindholm, Sofie Johansson
Ett diakroniskt perspektiv på bedömning av ordkunskap
I grundskolan möter lärare ständigt nya elever. För att kunna anpassa undervisningen så att
eleverna kan mötas på den kunskapsnivå de befinner sig finns därför ett behov av att fastställa
elevers kunskaps- och språkutveckling, inte minst om eleverna har ett annat modersmål än
svenska.
Denna studie fokuserar på innehållet vid ordkunskapsbedömning. Hur länge kan ett
bedömningstest användas och anses bedöma modern och aktuell svenska? I studien analyseras
DLS ordförståelsetest för åk 4-6 (Järpsten & Taube, 2010). Testet är enligt författarna ”avsett
att bedöma kunskaper om ord och deras innebörd och anses vara exempel på ord som elever i
aktuella åldrar möter i olika typer av texter”. Testet bedömer receptiv ordkunskap och består
av 40 flervalsuppgifter som alla har 3 distraktorer och 1 rätt svar.
Det empiriska materialet har samlats in inom ramen för ett avhandlingsprojekt (Författare
2019). På skolan där materialet samlats in var majoriteten av eleverna flerspråkiga. En
metodkombination av två olika kvantitativa metoder har använts i studien. Den ena metoden
användes för att undersöka ordens förekomst i läromedelstexter och romantexter för den
relevanta åldern. Metoden är korpuslingvistisk och undersöker testordens och testalternativens
förekomster i korpusar med läromedelstexter (2 miljoner ord) samt romantexter (600 000
ord). Resultatet av metodtillämpningen blev en kategorisering av testorden; ovanliga ord,
avancerade ord, tveksamma distraktorer, lexikaliserade fraser och morfosyntaktisk
problematik. Den andra metoden användes för att undersöka samband mellan de ovan nämna
kategorierna och prestation hos elever med svenska som första- och andraspråk.
Signifikanta samband fanns mellan språklig bakgrund och prestation samt mellan språklig
bakgrund och de identifierade testordskategorierna.
Referenser
Järpsten, Birgitta & Taube, Karin (2010). DLS för skolår 4-6 Reviderad utgåva. Stockholm:
Hogrefe Psykologiförlaget.
},
booktitle = {Book of abstracts at ASLA-conference 2022, 7–8 April 2022, Stockholm},
author = {Lindholm, Anna and Johansson, Sofie},
year = {2022},
}
@incollection{johansson-olander-2022-amneslitteracitet-323040,
title = {Ämneslitteracitet inom skolans naturvetenskap - tolkning av ord för att förstå helheter },
abstract = {Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden.
Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämneskunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.
Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning},
booktitle = {Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / Anders Jakobsson, Pia Nygård Larsson, Lotta Bergman (red.).},
author = {Johansson, Sofie and Olander, Clas},
year = {2022},
publisher = {Studentlitteratur},
address = {Lund},
ISBN = {9789144152417},
pages = {179--212},
}
@inProceedings{randahl-johansson-2020-professionssprak-299937,
title = {Professionsspråk på Facebook},
booktitle = {Svenska med didaktisk inriktning, SMDI 14, 18-19 nov 2020},
author = {Randahl, Ann-Christin and Johansson, Sofie},
year = {2020},
publisher = {Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning},
address = {Malmö },
}
@inProceedings{olsson-johansson-2020-undersoka-298132,
title = {Att undersöka mellanstadieelevers utveckling av ordförråd},
abstract = {I detta bidrag problematiserar vi tillvägagångssätt i skapandet av ett svenskt evidensbaserat ordförrådstest med målgruppen mellanstadieelever. Vi diskuterar vilken kunskap som testas och varför. Nations (2013) receptiva bedömningstest för ordförrådets storlek har använts som inspirationskälla.
Ordförrådet är centralt för förståelse av texter och uppgifter elever möter i skolan liksom för förmågan att uttrycka kunskap (se t.ex. Elgort & Nation, 2010). Ordförrådstestet är utprövat för att bland annat användas i forskningsprojekt där elevers utveckling i svenska och engelska undersöks och jämförs mellan elever som följer tvåspråkig undervisning på engelska och svenska, och elever som följer reguljär undervisning på svenska. Preliminära resultat av det initiala vokabulärtest i svenska som genomförts bland elever i årskurs 5 redovisas och diskuteras. Resultaten jämförs mellan 200 elever som följer tvåspråkig undervisning och 120 elever som deltar i reguljär undervisning på svenska.
Analysen av ingångsvärden är av stor vikt i forskningsprojektet, inte minst avseende eventuella selektionseffekter, eftersom resultaten kan indikera om det i årskurs 5 finns skillnader i ordförråd mellan elever som följer tvåspråkig undervisning och elever som deltar i reguljär undervisning, och vilka skillnaderna i så fall är.
Ordtestets reliabilitet och validitet i det syfte det används i forskningskontexten diskuteras liksom användning av ordtest i skolans undervisning.
},
booktitle = {Svenska med didaktisk inriktning, SMDI 14, 19 november 2020.},
author = {Olsson, Eva and Johansson, Sofie},
year = {2020},
}
@techreport{johansson-2018-nyanlandas-279730,
title = {Nyanländas språkinlärning : Fem delstudier om nyanländas lärande i olika kontexter},
abstract = {Denna volym tillägnas redovisning av en satsning på fem forskningsprojekt om nyanländas lärande vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I samband med en fördjupning i och av studier om nyanländas lärande deltog universitetsadjunkter, universitetslektorer, doktorander och forskare i projekt i meriterings- och kompetensutvecklingssyfte. Även om satsningens fokus var gemensamt så var spridningen på projektens enskilda inriktningar varierande. Resultatet blev ett projekt som behandlade undervisning i svenska för nyanlända på Mammaforum. En användarstudie analyserade nyanlända studenters användning av Lexin i undervisning i svenska för akademiker. En tredje studie ägde rum i en grundskola med högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet där genrepedagogik tillämpades. I projektet analyserades grammatiska strategier i svensk-undervisningen. Det fjärde projektet handlade om en uppföljning av fortbildningssatsningen ”Nyanlända i skolan” och hur den implementerades av lärare och skolledare i skolan. Det femte projektet behandlade en modul i läslyftet, grundläggande litteracitet för nyanlända elever. I denna rapport beskrivs projektarbetet som pågick under våren 2017.},
author = {Johansson, Sofie},
year = {2018},
publisher = {Göteborgs universitet},
}
@misc{hult-etal-2018-lexin-272017,
title = {Lexin - ett stöd i språkutvecklingen hos nyanlända?},
author = {Hult, Ann-Kristin and LaBontee, Richard and Johansson, Sofie},
year = {2018},
publisher = {Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet},
address = {Göteborg},
pages = {11--30},
}
@inProceedings{johansson-2017-binds-279769,
title = {Vad binds och reagerar I kemi, bryts i fysik och vad är det för korsning man pratar om I biologi? En beskrivning av lexikala utmaningar i naturkunskapsundervisningen i den flerspråkiga grundskolan.
},
abstract = {Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från
Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga
ämnena i årskurs 7-9. I projektet studeras hur litteracitet i en naturvetenskaplig
kontext är synlig i klassrummet i två större svenska städer. Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike, 1984). I detta sammanhang betraktas kunskap om ordens betydelse i ämnesundervisningen som en del av litteracitetsbegreppet. Följande frågeställningar med fokus på ordförråd fokuseras i detta bidrag: hur syns medvetenheten om språkets betydelse för inlärning i undervisningen? Vilken kunskap tror lärare att elever har? Vilken kunskap har de?
Ett empiriskt underlag för bedömning av 170 elevers kunskap om 90 ord har skapats
under två år då elevernas kunskaper om vokabulären i biologi, fysik och kemi undersöktes. Mer specifikt testades receptiv kunskap om ämnesneutrala skolrelaterade och ämnesrelaterade mångtydiga ord i en naturvetenskaplig kontext. Information om
elevernas bakgrund var modersmål, modersmålsundervisning och antal år av undervisning i svenska.
Resultat i projektet visar att det finns mycket stora skillnader i resultat som kan
kopplas till språklig bakgrund och antal år av undervisning i svenska. Ett annat resultat som också kan återföras till undervisande lärare är mer specifikt vilka ord som är speciellt ut manande för elever genom systematisk utprövning av ord med hjälp av kategorisering enligt en ordtypsmodell av ämnesrelaterade och ämnesneutrala ord (Kanebrant et al.).
Exempel på svåra ämnesneutrala skolrelaterade ord är:
bestå av, bidra till, egenskaper, ge upphov till, orsakas av och åtgärder. Exempel på svåra ämnesrelaterade mångtydiga ord var: bestående, bindas, bryter, driva, framkalla och gren. I bidraget redogörs för urvalet av testord i kontext samt hur vissa ord byter betydelse mellan ämnen eller har flera betydelser inom ett ämne.
},
booktitle = {Varför svenska? Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017 },
author = {Johansson, Sofie},
year = {2017},
}
@inProceedings{johansson-etal-2019-lexical-284330,
title = {Lexical diversity and mild cognitive impairment},
abstract = {This paper explores the role that various lexical-based measures play for differentiating between individuals with mild forms of cognitive impairment (MCI) and healthy controls (HC). Recent research underscores the importance of language and linguistic analysis as essential components that can contribute to a variety of sensitive cognitive measures for the identification of milder forms of cognitive
impairment. Subtle language changes serve as a sign that an individual’s cognitive functions have been impacted, potentially leading to early diagnosis. Our research aims to identify linguistic biomarkers that could distinguish between individuals with MCI and HC and also be useful in predicting MCI.},
booktitle = {Proceedings of the 10th International Conference of Experimental Linguistics, 25-27 September 2019, Lisbon, Portugal},
editor = {Antonis Botinis},
author = {Johansson, Sofie and Lundholm Fors, Kristina and Antonsson, Malin and Kokkinakis, Dimitrios},
year = {2019},
publisher = {ExLing Society},
address = {Athens, Greece},
ISBN = {978-618-84585-0-5},
}
@inProceedings{johansson-olander-2017-bedomning-279764,
title = {Bedömning av en- och flerspråkiga elevers ordförståelse i naturvetenskapliga ämnen.},
abstract = {Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. En av de utmaningar som lärare ställs inför är att använda ett språkbruk som stöttar elevernas lärande. Beroende på vilken utvecklings- och kunskapsnivå eleverna befinner sig på både språkligt och innehållsmässigt så krävs att undervisningen anpassas för att vara effektiv, jmf. ”zone of proximal development” (ZPD), Vygotsky (1978).
I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000 till 2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). För att vara framgångsrik i sitt läsande behöver elever förstå samanhang vilket bland annat bygger på kunskap om orden i texterna.
Syftet med SALT-projektet är dels att bedöma elevers kunskaper om skolrelaterade och ämnesrelaterade mångtydiga ord, dels att informera lärare om empiriskt belagda språkliga utmaningar i det naturvetenskapliga språket samt hur undervisningen kan anpassas efter individuella skillnader. Lärarna utveckling över tid analyseras genom en utvecklingsmodell av Clarke & Hollingsworth (2002).
Forskningsfrågor som behandlas i detta paper är; vilka ord utgör utmaningar för eleven och huruvida det finns något samband mellan bakgrundsfaktorer och ordkunskap. Bakgrundsfaktorer som studeras är; modersmål, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, födelseland och startålder.
Under ett år har fem ordtester i biologi, kemi och fysik utförts i två större städer i Sverige på elever i årskurs 7 och 8 med svenska som första eller andraspråk. Vi kommer att redovisa starka samband som har identifierats mellan resultat och elever som är födda utomlands och mellan resultat och elever som inte är födda i Sverige. Strategier, tillvägagångssätt och metoder i samband med testens konstruktion enligt en ordtypsmodell där ord klassificeras efter frekvens och spridning i läromedel från högstadiet i naturvetenskapliga ämnen (Kanebrant et al., 2015) kommer också att beskrivas.},
booktitle = {Paper presenterat på 13:e konferensen om Nordens språk som andraspråk, NordAnd, Vaasa, 7-9 June, 2017},
author = {Johansson, Sofie and Olander, Clas},
year = {2017},
}
@inProceedings{johansson-lyngfelt-2019-ordforstaelsens-279779,
title = {Ordförståelsens betydelse för en- och flerspråkiga elevers läsförståelse i naturvetenskapliga ämnen},
abstract = {Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000-2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike 1984).
Forskningsfrågan i denna delstudie är om det finns ett samband mellan ordkunskap och läsförståelse i en naturvetenskaplig skolkontext. I studien användes ett ordkunskapstest för att bedöma den receptiva kunskapen om ämnesrelaterade ord i naturvetenskap. Ett läsförståelsetestet för att besvara frågor om textrelaterad, associativ och interaktiv textrörlighet, enligt textrörlighetsbegreppet (Linder et al. 2010).
I studien har mixed methods tillämpats då ordkunskapstestet var kvantitativt och läsförståelsetestet kvalitativt. 80 en- och flerspråkiga elever från fyra högstadieklasser i årskurs 9 i två större städer i Sverige deltog i studien.
Samband mellan ordkunskap och läsförståelse har undersökts genom statistisk klusteranalys. Resultatet visar olika indelningar av elevgrupper där alla har god eller mycket god kunskap om ord. Eleverna grupperas på olika sätt beroende på vilken typ av textrörlighet som avses. Textrelaterad rörlighet behärskar 75% av eleverna. Associativ rörlighet och interaktiv rörlighet behärskar 40% av eleverna. Korrelation mellan god ordkunskap och läsförståelse är tydlig, framför allt gällande associativ och interaktiv textrörlighet.
Linder, C., Östman, L., Roberts, D. A., Wickman, P. O., Ericksen, G., & MacKinnon, A. (2010). Scientific literacy and students’ movability in science texts. In Exploring the landscape of scientific literacy (pp. 84-99). Routledge.
Saville‐Troike, Muriel (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL quarterly, 18(2), 199-219.
PISA (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255083
},
booktitle = {Presentation på NordAnd-konferensen, 27-29 maj 2019, København},
author = {Johansson, Sofie and Lyngfelt, Anna},
year = {2019},
}
@inProceedings{johansson-2016-ordforradet-279776,
title = {Ordförrådet i läromedel och ordtypsmodeller. Beskrivning av en ny ordtypsmodell. },
abstract = {Detta bidrag behandlar analys av ordförrådet i grundskolans läromedel. Med inspiration från Nations (2012) forskning om andraspråksinlärares ordinlärning har även forskning om ordförrådet i svenska läromedel i åtta olika ämnen genomförts (Lindberg & Johansson Kokkinakis, 2007). Bland annat utvecklades en ordtypsmodell för att kategorisera orden i läromedlen. Vidare har även ordförrådstester med utgångspunkt från ämnestexterna skapats och används fortfarande i flera skolrelaterade sammanhang.
Den ovan nämnda ordtypsmodellen används idag i undervisning för att skapa en medvetenhet hos lärare och elever om hur man kan kategorisera ord i ämnestexter för att urskilja ämnesneutrala och ämnesrelaterade ord i läromedelstexter. Syftet med denna form av indelning av ord är att vissa ord kan innebära en särskild utmaning för andraspråksinlärare och därför bör studeras och beskrivas ytterligare. Dessutom kan ordkunskapstester med fokus på en speciell typ av ord utformas med större precision.
En vidareutveckling av den ordtypsmodell som beskrivs i Lindberg & Johansson Kokkinakis (2007) har skett under senare år (Kanebrant et al. 2015). I vidareutvecklingen beskrivs en kategorisering av orden mer detaljerat. I detta bidrag kommer skillnader mellan den äldre och den nyare modellen att belysas. De grupper av ord som utgör störst utmaningar för andraspråksinlärare, t.ex. skolrelaterade ord samt homonyma ord (med vardagliga och ämnesspecifika betydelser) diskuteras och exemplifieras med resultat från utförda ordkunskapstester på elevers receptiva kunskap om orden.
Referenser Lindberg Inger & Johansson Kokkinakis Sofie, OrdiL- En kartläggning av ordförrådet i läromedel. Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA 8, Göteborgs universitet. Nation, I. S. P, 2012, Learning Vocabulary in Another Language. Cambridge University Press. Kanebrant Erik, Heimann Mühlenbock Katarina, Johansson Kokkinakis Sofie, Jönsson Arne, Liberg Caroline, af Geijerstam Åsa, Wiksten Folkeryd Jenny, Falkenjack Johan T-MASTER -- A tool for assessing students' reading abilities, Proceedings of the 7th International Conference on Computer Supported Education (CSEDU 2015), Lisbon, Portugal, 2015. },
booktitle = {Posterpresentation vid Svenskans beskrivning 35, Göteborg, 11-13 May 2016.},
author = {Johansson, Sofie},
year = {2016},
}
@incollection{johansson-lindberg-2019-development-279755,
title = {The Development of Swedish Receptive Vocabulary in CLIL: A Multilingual Perspective},
abstract = {The fact that parallel English and Swedish data were collected on
two consecutive occasions in the CLISS project offers a unique opportunity
to compare the effects of CLIL in terms of English as well as
Swedish language development on a longitudinal basis. A substantial
proportion of the students taking part in the CLISS project were second
language (L2) speakers of Swedish, which from a multilingual perspective
makes such comparisons even more interesting. This chapter concerns
vocabulary development with a special focus on L2 Swedish
students in CLIL. Before turning to the field of L2 vocabulary development
and the actual study, we will give a brief background of English in
multilingual Sweden, the recently adopted Swedish Language Act, and
multilingual students in CLIL.},
booktitle = {Investigating content and language integrated learning : insights from Swedish high schools},
editor = {Liss Kerstin Sylvén.},
author = {Johansson, Sofie and Lindberg, Inger},
year = {2019},
publisher = {Multilingual Matters},
address = {Bristol. UK},
ISBN = {978-1-78892-240-1},
pages = {236--258},
}
@incollection{johansson-ohlsson-2019-visualizing-279741,
title = {Visualizing Vocabulary: An Investigation into Student Assignments in CLIL and Non-CLIL Contexts},
abstract = {This chapter describes the investigation of texts written in the students’
first language (L1) by CLIL and non-CLIL students participating
in the CLISS project during their three-year upper secondary school
period. The focus is on academic language proficiency in Swedish, where
the practices of certain linguistic features characterizing academic texts
are examined. The study includes 520 texts and the aim is to visualize,
that is, to illustrate, various aspects of the vocabulary which are believed
to be characteristic of the text genres of the essays, and examine the students’
productive vocabulary in written assignments by using quantitative
measures. For this purpose, corpus linguistic methods have been applied
to identify two features in academic prose, namely the use of nominalizations
and verbs in the passive tense (Schleppegrell, 2004). In addition,
lexical profiling (Nation & Anthony, 2016), identifying some of the most
frequent words in Swedish, was carried out to visualize the general vocabulary
and to explore to what degree the students’ vocabulary contains the
most frequent and common words or if, and to what extent, they use lowfrequency
words. Combining these two methods is beneficial when examining
the vocabulary in the students’ texts. The results are reported as the
means of the two student groups and analyzed statistically. A qualitative
analysis of texts from two individual students is also provided.},
booktitle = {Investigating content and language integrated learning : insights from Swedish high schools},
editor = {Liss Kerstin Sylvén.},
author = {Johansson, Sofie and Ohlsson , Elisabeth},
year = {2019},
publisher = {Multilingual Matters},
address = {Bristol, UK},
ISBN = {978-1-78892-240-1},
pages = {216--235},
}
@inProceedings{lyngfelt-johansson-2018-students'-279778,
title = {Students’ Perception of A Science Text: A Study On The Interrelation Of Vocabulary and Text Comprehension.},
abstract = {The study aims at investigating the meaning of texts as resources for learning in science education at secondary school. Here this means focus on the interrelation of knowledge in vocabulary, and ability to comprehend a science text, in a multilingual school setting at grade nine. The study is a part of a larger-scale project, Science and Literacy Teaching (2014-2017).
Framework
Even if vocabulary strength predicts the speed and security with which students learn the meanings of unfamiliar words, the students’ knowledge of words grows less through any process of inferring their meanings, one by one, based on the sentences in which they arise, than as a product of learning more generally about the contexts in which they arise (Axelsson, 2002). Consequently, students need to read lots of complex texts – texts that offer them new language, new knowledge and new modes of thoughts. As Hirsch puts it, reading deficit is integrally tied to knowledge deficit (Hirsch, 2011). Ability to read and understand texts in science could also be considered to be important from a variety of democratic perspectives (Cobern, 2005). },
booktitle = {Paper presented at ECER, Bolzano Italy, 4-7 Sept 2018.},
author = {Lyngfelt, Anna and Johansson, Sofie},
year = {2018},
}
@inProceedings{johansson-2017-vilka-279774,
title = {Vilka ord förstår en- och flerspråkiga högstadieelever i naturvetenskapliga ämnen? },
booktitle = {Populärvetenskaplig presentation på Bokmässan i Göteborg 2017.},
author = {Johansson, Sofie},
year = {2017},
}
@inProceedings{johansson-2018-students'-279777,
title = {Students’ perception of a science text: a study on the interrelation of vocabulary and text comprehension},
abstract = {Aim
The study aims at investigating the meaning of texts as resources for learning in science education at secondary school. Here this means focus on the interrelation of knowledge in vocabulary, and ability to comprehend a science text, in a multilingual school setting at grade nine. The study is a part of a larger-scale project, Development of Scientific Literacy (2014-2017).
Framework
Even if vocabulary strength predicts the speed and security with which students learn the meanings of unfamiliar words, the students’ knowledge of words grows less through any process of inferring their meanings, one by one, based on the sentences in which they arise, than as a product of learning more generally about the contexts in which they arise (Axelsson, 2002). Consequently, students need to read lots of complex texts – texts that offer them new language, new knowledge and new modes of thoughts. As Hirsch puts it, reading deficit is integrally tied to knowledge deficit (Hirsch, 2011).
},
booktitle = {Paper presented at NERA, Oslo, 8-10 March 2018. },
author = {Johansson, Sofie},
year = {2018},
}
@article{johansson-etal-2017-bilingual-262222,
title = {A Bilingual Academic Word List: The Merging of a Norwegian and a Swedish List},
journal = {Oslo Studies in Language},
author = {Johansson, Sofie and Hagen, Kristin and Bondi Johannessen, Janne},
year = {2017},
volume = {9},
number = {3},
pages = {147--168},
}
@edited_book{vatvedtfjeld-etal-2017-academic-261891,
title = {Academic Language in a Nordic Setting - Linguistic and Educational Perspectives},
abstract = {In 2013, a Scandinavian research network, “Language Use in Nordic Academic Settings” (LUNAS) was formed. The network, which was funded by Nordplus, unites researchers from Denmark, Norway and Sweden working in the fields of lexicography, computational linguistics, second language acquisition, and di-dactics in second language teaching. The main purpose of the network has been to share information and experiences on academic language use in the Scandi-navian countries in educational settings and in research, but of equal im-portance is to identify common issues and interests within the field and to ben-efit from joint efforts in language resource development and research. In May 2016, the LUNAS network organized a large international conference at the University of Copenhagen on academic language use and academic literacies from a multilingual perspective in Nordic educational contexts. The articles presented in this volume show some of the results of the cooperation within the LUNAS network since 2013, but also present research from invited guests and other researchers interested in these topics. },
editor = {Vatvedt Fjeld, Ruth and Hagen, Kristin and Henriksen, Birgit and Johansson, Sofie and Olsson, Sussi and Prentice, Julia},
year = {2017},
publisher = {University of Oslo},
address = {Oslo},
ISBN = {1890-9639},
}